Författare fortsätter lockas av Palmemordet
I de närmare hundra böckerna som skrivits om Palmemordet sys utvalda delar av verkligheten ihop och elektrifieras sedan med skönlitterär gnista. Tanken går till en berömd roman från 1818.
Robert Gustafsson som Stig Engström i Den osannolike mördaren. // Bilden är ett kollage. Foto: Johan Paulin/Netflix. Illustationer: Sanna Mander
Lyssna på artikeln
I de närmare hundra böckerna som skrivits om Palmemordet sys utvalda delar av verkligheten ihop och elektrifieras sedan med skönlitterär gnista. Tanken går till en berömd roman från 1818.
I teckningarna somföreställer Giovanni Aldinis experiment ses åskådarna vända sig bort i fasa. Det är inte att undra över. Aldini hade tagit sin farbroder Luigi Galvanis metoder till en ny spektakulär nivå.
Den italienske vetenskapsmannen Galvani hade 1781 till sin häpnad noterat hur elektricitet kunde få musklerna i en död groda att rycka till. Hans upptäckt blev senare grunden för forskningsfältet elektrofysiologi. Men hans brorson Aldini nöjde sig inte med grodor. Inför publik lät han elektrifiera människolik. Paradnumret var att förmå en huvudlös kropp att sätta sig upp.
För de närvarande var det inte bara blodisande utan även kusligt. Dåtidens vetenskap hade krossat vedertagna sanningar och väckt nya frågor. Exempelvis vad liv egentligen var för något. Gick det att återskapa? Skulle Aldini med sin elektricitet kunna återuppväcka de döda?
Läs gratis i två månader!
Läs gratis i två månader (spara 138 kr). Därefter övergår prenumeration till 69 kr per månad. Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp.
Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag och reportage varje vecka
- Quiz och korsord
- Läs artiklar från vårt systermagasin Vi Läser
- Få tillgång till Vi:s e-tidning
- Läs eller lyssna på artiklarna
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen

