Jan Troells bilder visas för första gången
Han är en av Sveriges mest prisade filmregissörer, men kallar sig hellre regisserande fotograf. I en ny utställning visas för första gången några av Jan Troells eviga ögonblick.
Självporträtt, 1994. // Foto: Jan Troell
Han är en av Sveriges mest prisade filmregissörer, men kallar sig hellre regisserande fotograf. I en ny utställning visas för första gången några av Jan Troells eviga ögonblick.
Filmatiseringen av Vilhelm Mobergs Utvandrarna blev flerfaldigt Oscarsnominerad 1972 och Ingenjör Andrées luftfärd nominerades till bästa utländska film tio år senare. I Sverige har bland annat filmerna Maria Larssons eviga ögonblick och Så vit som en snö belönats med Guldbaggar.
Nu ställer Jan Troell, snart 95, för första gången ut ett hundratal av sina fotografier. Det är Trelleborgs museum som i sommar visar utställningen Jag är en kamera: Jan Troell och fotografiet. Den spänner från mitten av 1940-talet fram till i dag. Jan Troells alla kameror samt hundratals bilder från både privatliv och filmliv visas.
Tidningen Vi har fått möjlighet att publicera några av Troells bilder från filminspelningar i Sverige och i Hollywood och träffar Troell i hans arbetsrum
i familjens hus vid havet i Smygehamn.
Bildspråket påminner om det i Troells filmer. Det känns som om det händer något speciellt i mötet mellan hans blick, kameralinsen och den fotograferade personen.
– Oftast fångar jag spontant ett ögonblick, men ibland planerar jag, säger Jan Troell som alltid har varit en iakttagare och stått lite vid sidan om. Genom nästan hela sitt liv har han sett tillvaron och omvärlden genom en kameralins.



Han var fjorton år då han började att fotografera med en Zeiss Ikon-kamera. Ett par år senare blixtrade det till på allvar. Då hade bäste vännen Ove, som bodde i huset på andra sidan gatan i Limhamn, skaffat en kamera och framkallade själv sina bilder.
– Det var fantastiskt. Jag blev så inspirerad att jag byggde ett mörkrum i en garderob hemma, berättar Jan Troell.
En annan viktig person i Troells fascination för fotografi var hovfotografen Eric Jeppsson (1876–1972), som hade en ateljé två kvarter från familjen Troells villa i Limhamn.
– Jag brukar säga att Eric var min första fotolärare. Han lärde mig att framkalla bilder. Jag gick dit med en tom vichyvattenflaska som han fyllde med framkallningsvätska. Sedan gick jag hem med den för att experimentera i mitt mörkrum, säger Jan Troell.



Han kallar sig hellre filmare eller regisserande fotograf än regissör och föredrar att själv stå för fotografiet i sina filmer. Det var den främsta anledningen till att det ”bara” blev två filmer i USA: Pionjärerna med Gene Hackman och Liv Ullmann i huvudrollerna 1974 och Orkanen med Mia Farrow, Jason Robards och Max von Sydow 1979.
På grund av fackliga regler fick han som regissör inte själv hålla i kameran i USA, så Jan Troell återvände till Sverige. Han bytte Hollywood mot skånska Smygehamn där han har haft ett hus sedan 1965. Talande är att det var just ett fotografi som lockade honom till Sveriges sydligaste plats.
– Jag var inte alls ute efter att köpa ett hus, men fick syn på en polaroidbild i ett skyltfönster hos en mäklare i Malmö. Det var ett foto på ett vitkalkat hus med gröna fönsterinfattningar och där satt en man utanför och spelade dragspel. ”Det måste jag åka och titta på”, tänkte jag.

P O Enquist skrev manus till Jan Troells film Hamsun. Han var också involverad i manusprocessen till Il Capitano. ”Vi samarbetade bra, men P O hade en ovana: att ringa tidigt på morgonen. Varje gång svarade jag sömndrucken från sängen, men det bekom honom inte”, berättar Troel // Foto: Jan Troell
Fotografi är för Troell frihet och möjlighet, vilket han visar i Maria Larssons eviga ögonblick (2008) som är baserad på hustrun Agneta Ulfsäter Troells berättelse om en släkting till henne. Filmen är en kärleksförklaring till kameran och fotokonsten.
En fotograf som har betytt mycket för Jan Troell på både det privata och yrkesmässiga planet är Georg Oddner. Andra inspiratörer är Richard Avedon och Irving Penn.
– De är smågudar, säger Troell.
Inom film och fotografi har Arne Sucksdorff haft störst inflytande.
Att utställningen Jag är en kamera har kommit till stånd är tack vare det stora digitaliseringsarbete av Jan Troells livsverk som Trelleborgs museum håller i sedan några år tillbaka.



Kameran ljuger aldrig, sägs det. Stämmer det?
– Det kan jag inte riktigt svara på …, säger Jan Troell och tillägger i nästa andetag med en blinkning:
– Kameran ljuger för det mesta.
Läs mer:

