Läs ett utdrag ur ”Bananrepubliken Sverige”: ”Vill du bli rik? Starta en friskola!”
Välfärdsindustrin i Sverige har exploderat – och i styrelserummen sitter tidigare politiker och tjänstemän. Här förklarar journalisten Johannes Klenell, aktuell med boken Bananrepubliken Sverige, hur enkelt man kan tjäna pengar på skolbarn.
Barbara Bergström, grundare och delägare i Internationella engelska skolan, och hennes make Hans Bergström. // Foto: Alexander Mahmoud/TT
Johannes Klenell
Lyssna på artikeln
Välfärdsindustrin i Sverige har exploderat – och i styrelserummen sitter tidigare politiker och tjänstemän. Här förklarar journalisten Johannes Klenell, aktuell med boken Bananrepubliken Sverige, hur enkelt man kan tjäna pengar på skolbarn.
Det här är ett utdrag ur Johannes Klenells bok Bananrepubliken Sverige som utkommer den 21 mars på Natur & Kultur.
Vägen till de riktigt stora pengarna för dig som överväger att investera i marknadsskolan är ganska enkel.
Börja med att göra en egen förstudie om underlag och skicka in den ihop med din ansökan till Skolinspektionen. Om de bedömer att du har någorlunda kompetens, elever finns, du inte har skulder och inte är tidigare dömd så är det bara att köra. Svårare än så är det inte. Skolinspektionen kan säga nej om du har direkt skadlig inverkan på kommunens skolor – men något sådant händer i stort sett aldrig.
Kommunen har inget att sätta emot. De har nu en friskola, vare sig de vill eller inte.
Men en positivt inställd kommun kommer ge fler fördelar i form av exempelvis subventionerade lokaler. Knyt till dig politiker, opinionsbildare och skolchefer för ökad trovärdighet.
Se nu till – och det här är själva grunden i skolföretagande – att plocka ditt elevunderlag ur studievana hem. Det är den absolut största kostnadssänkaren i ekvationen. De starka eleverna kräver betydligt mindre resurser. Prioritera flickor före pojkar.
Nu kommer det fina i kråksången. Antalet skolplatser ökar i kommunen, men elevunderlaget är ju detsamma. Det innebär att de kommunala skolorna blir sittande med ett lägre elevunderlag per lärare, alltså tomma stolar, och fler resurskrävande elever.

Då tvingas kommunerna höja finansieringen till den kommunala skolan eller åtminstone lägga lika mycket resurser på färre elever, och vips har skolpengen ökat för den kommunala skolans elever – och så även för dina. Eftersom lagen säger att friskolor ska få lika mycket pengar per elev som kommunala skolor.
Skolsegregation och överkapacitet i den kommunala skolan är alltså något bra för dig som välfärdsföretagare.
Kommunens grundskolor måste också ha överkapacitet. Om du, av någon anledning, skulle vilja lägga ned är den kommunala skolan tvungen att ta emot dina elever. Något sådant ansvar har inte friskoleägaren.
Systemet är riggat till din fördel. Om din skola skulle gå dåligt kan du, beroende på hyreskontraktet, bara lägga ned. Kommunen får ta hela ansvaret och smällen. Ditt ansvar som huvudman för en friskola är obefintligt.
Få ned kvadratmeterytan per elev. Hyvla fram krona efter krona
Nu till nästa steg. Väx. Fort som bara den. Slimma verksamheten genom centralisering där samma administrationsavdelning sköter samtliga dina skolor. Laborera med lägre lärartäthet, lägre behörighet, lägre löner. En del av skolpengen ska gå till sådant som skolgård, idrottshall och hemkunskap, då den är beräknad utifrån de kommunala skolornas kostnader för sådan verksamhet. Men du lägger förstås utrymmeskrävande verksamhet som just hemkunskap eller gymnastik på centrala eller hyrda internat där eleverna får bo och beta av läsårets verksamhet på någon vecka.
Få ned kvadratmeterytan per elev. Hyvla fram krona efter krona. Ta vinsten och etablera fler friskolor.
Kalla det en återinvestering om någon ifrågasätter dina vinster. Ingen kan nämligen säga emot – för till skillnad från den kommunala skolan lyder inte landets friskolor under offentlighetsprincipen. Detta sedan SCB bedömt att de som privata företag inte ska behöva avslöja företagshemligheter.
Det här är den innovationskraft förespråkarna talar om när det kommer till friskolan.
Idag går 16,3 procent av Sveriges grundskoleelever i en friskola och nästan var tredje gymnasieelev. 2016 gick tre fjärdedelar av landets friskolepengar till aktiebolagsägda skolor. Sex av tio elever i fristående gymnasieskolor går i någon av de åtta största koncernerna. Bara de fem största skolkoncernerna har hela 8 procent av landets elevunderlag.
Ibland påstås det både från vård- och skolkoncerner att man investerar i välfärden och tillför något. Men det stämmer inte. Det är våra skattemedel som tillförs till deras verksamheter.
Mat saknades och barnen serverades knäckebröd och vatten
Ambitionen för koncernerna att växa för tvärtom med sig stora problem för alla inblandade – utom ägarna. Så här kan ett exempel på en friskola med växtvärk se ut:
Utbildnings- och barnomsorgskoncernen Tellusgruppen startades 2012. Grundaren Bijan Fahimi var tidigare medlem av Liberalernas partistyrelse och vikarierande riksdagsledamot.
Koncernen fick sitt stora genombrott i offentligheten 2014 när Uppdrag granskning avslöjade att barnen på Tellusgruppens Hälsans Förskola i Nacka fick för lite att äta. Mat saknades och barnen serverades knäckebröd och vatten. Det var också för många barn på för få lärare.
Samtidigt gick Tellusgruppen med vinst. Förklaringen visade sig vara att pengarna gått till att få företaget att expandera.
Då hade koncernen 8 förskolor. Idag har man 25 förskolor och 7 grundskolor.
Förutom Bijan Fahimi har andra namnkunniga ur borgerligheten kopplingar dit:
* Thomas Gür, tidigare pressekreterare på Moderaterna, är ordförande. Han var även en av medgrundarna till djuphögersajten Bulletin.
* Lotta Edholm satt i Tellusgruppens styrelse från 2021 till 2022 när hon utsågs till Sveriges utbildningsminister, och är som sagt pionjär inom skollobbyismen. Hon är också före detta skolborgarråd i Stockholm.
År 2023 etablerade Tellusgruppen underbolaget TF Catering AB som tog över samtliga Tellusgruppens kök och måltidsverksamheter. Samma år larmade Dagens ETC om att skolan fortsatt att lämna barn hungriga. Man hade satt lås på sina kylskåp.
Personal på förskolan Torget i Rinkeby har berättat att rektorn inte tillåtit personalen att göra orosanmälningar då verksamheten skulle kunna få dåligt rykte och förlora pengar.
Nu kan man tycka att det här med hungriga barn skulle vara en anledning till att stoppa fortsatt etablering. Det brukar krävas betydligt mer än så för att Skolinspektionen ska sätta ned foten. Men om ditt företag mot förmodan hindras att starta nya skolor finns inget som stoppar dig från att fortsätta expandera genom att köpa redan etablerade skolor.
Läs mer:
Johannes Klenell: ”Vi var för naiva – nu är vi istället uppgivna”