Monika Fagerholm: ”Jag kan vara påstridig”

Vilket vägval har format henne mest? Och vad älskar och avskyr hon? Vi ställde 20 oinlindade frågor till Monika Fagerholm.

Hur skulle du beskriva dig själv?
– Glad, energisk och intensiv. Vill jag vara. Sedan är det dagar då det är tvärtom. 

Vilket vägval i livet har format dig mest?
– När jag började skriva romaner i början av 90-talet, som skedde efter en omvärdering av vad som var möjligt och inte möjligt i prosan. Det andra stora var när jag blev nykter 2003. Beroendesjukdom är inte bara missbruk, men förändrar personligheten. Sedan 2003 har jag haft förmånen att lära känna mig själv på nytt. 

Vad skulle du ha gjort om du inte var författare?  
– Varit psykolog, tror jag. Forskare. Det var vad jag ägnade mig åt innan. Ett tråkigt val tyckte jag då, nu vet jag inte. 

Vad uppskattar du mest hos en vän? 
– Lojalitet, intensitet, energi. ”Come up and see me, make me smile.”

Vilken person har betytt mest för dig?
– En finsk dramaturg som hette Outi Nyytäjä. Hon ruskade om mig rejält och
gjorde det möjligt för mig ändra på allt, Underbara kvinnor vid vatten tillkom på grund av henne. 

 Vilket karaktärsdrag hos dig själv är du mest trött på? 
– Jag kan vara babblig och påstridig.

Vad gör du helst en ledig dag? 
– Badar i poolen eller i havet eller var som helst det går att bada.

Vad är din bild av lycka?
– Det här skulle jag ha avskytt om jag hört någon säga när jag var yngre, men: vardag. 

Vad betraktar du som din största olycka?  
– Det låter löjligt, men jag tänker inte så. Lycka, olycka – men visst så visslar det ännu i mig av sorg när jag tänker på att förlora pappa – som skedde för trettio år sedan.

 Vad skulle du göra om du vann 20 miljoner kronor? 
– Konvertera det beloppet till euro, trygga ålderdomen, dela med mig. En dröm är att inrätta ett stipendium för unga, vilda för­fattare.

 Vad ångrar du mest?
– Småsaker, som att jag gärna hade börjat med politik tidigare. 

 När gråter du?   
– När jag ledsen. Men inte alltid.

 Vad skrattar du åt? 
– Åt allt möjligt. Vad som helst. Åt mig själv, brukar göra bort mig ganska mycket.

 Vilken är din viktigaste drivkraft? 
– Nyfikenhet. 

 Din största kulturupplevelse?
– Cassavetes filmer. Breaking the waves av Lars von Trier, Adrienne Richs liv och verk­samhet och Berg­tagen av Thomas Mann.

 Vad vill du hälsa statsministern? 
– Finlands statsminister och Kristersson är väl ungefär samma, de lär vara kompisar också. ”Avgå, tack. Mänskor far illa av era styren.”

 Vad hatar du allra mest? 
– Jag försöker undvika att hata; inte vara så reaktiv, eller flammande – men de vanliga sakerna: orättvisa, odemokrati, lögner och retorik. Ja, närmare bestämt så hatar jag retorik. 

 Hur kan du tänka dig att dö? 
– Som väl alla: lugnt och utan åthävor.

 Vad är ditt motto? 
– ”Vet att jag ska slåss i solsken.” När jag är på gott humör. Eller ”Om igen vi ger
oss inte”. Lars Gustafssons ord, och det är det man behöver när man skriver. 

 Vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Det är privata saker som handlar om mina närmaste, att det ska gå bra. Och förstås, att få simma. 

Läs mer:

Björn Wiman: ”Finland förstår litteraturens egenart”

Niels Fredrik Dahl om föräldrarna och romansuccén ”Fars rygg”