Nu blir det tyst på riktigt

  • 14 jun 2022
  • 4 min

// Foto: Mario Gogh

Nu blir det tyst på riktigt
Tomas Dur Fläckman

// Foto: Mario Gogh

Lyssna på artikeln

Ventilationssystemens diskreta susande gör mycket mer skada än vad man kan tro. Nu har en doktorand presenterat en världsunik lösning på problemet.

Många känner igen den här situationen: Du sitter i ett kontorslandskap, i ett väntrum på en vårdinrättning eller i en skolsal. Trots att du inte är ensam i lokalen känns det som om det är nästan helt tyst. Det enda som hörs är pappersprassel och någon enstaka harkling.

Men plötsligt stängs fläktsystemet av och alla hajar till: Vad tyst det blev! Axlar sänks, det andas ut, stressnivåer sjunker.

Den moderna, västerländska människan tillbringar extremt mycket tid inomhus. Det gör förstås att ­inomhusmiljön påverkar oss på en rad sätt. ­Temperatur, koldioxidnivåer och luftfuktighet har vi haft koll på länge, men på senare tid har det talats allt mer om hur ­innemiljöernas ljud påverkar oss. En hel del, visar det sig. Ogynnsamma ljud kan öka risken för högt blodtryck, psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, stressreaktioner med mera. Barns kognitiva förmågor kan påverkas.

Det är framför allt ventilationsanläggningarna som är boven i dramat. De alstrar ett så kallat tonalt ljud som ­irriterar människohjärnan. Exakt hur detta ljud uppstår, och hur det kan elimineras, har man inte vetat förrän nu, då doktoranden Martin Ottersten vid Chalmers blivit först i världen med att lösa problemet.

Kan det vara så svårt att ta reda på varifrån ett ljud kommer och hur det alstras?

– Ja, faktiskt. Det krävdes först en simulationsmodell med 55 miljoner ­mätpunkter. Därefter 300 kraftfulla ­datorer som arbetade med beräkningar dygnet runt i 30 dagar för att jag skulle förstå hur luften flödar genom fläkten och se hur turbulensen och ljudet uppstår. ­Sedan kunde jag börja tänka på lösningen.

Och hur ser den ut?

– Nu när vi vet hur tonalljudet alstras kan man designa om fläktarna och göra dem extremt tysta.

Martin Ottersten, som själv är känslig för ljud, har som doktorand arbetat med problemet i fyra år. Till vardags är han anställd på ett företag som tillverkar och installerar just fläktsystem.

Vilken är din professionella bakgrund?

– Jag är ingenjör i flygplanslära.

Flygplan och ventilationssystem – hur hänger det ihop?

– Det handlar bland annat om hur propellrar transporterar luft, så det är rätt lika.

Det här med att en högskola samarbetar med ett specifikt företag för att lösa ett problem, hur vanligt är det?

– Det är ganska vanligt, och det här arbetet hade jag inte kunnat göra inom ramen för min anställning. Det är däremot ovanligt att samarbetet resulterar i en konkret produkt, som i det här fallet. Lösningen ska nu patenteras och därefter presenteras på marknaden.

Fler utvalda artiklar