Poppel i våra framtida kläder

  • 17 okt 2022
  • 4 min

// Foto: Maude Frederique Lavoie, Almir Karacic

Poppel i våra framtida kläder
Tomas Dur Fläckman

// Foto: Maude Frederique Lavoie, Almir Karacic

Lyssna på artikeln

En förädlad trädart kan revolutionera klädindustrin. Samtidigt frigörs mark för livsmedelsproduktion.

Bomull må vara lent och skönt mot huden, med det är sannerligen inte lent och skönt för naturen och klimatet. Klädindustrin är en av de värsta miljöbovarna, och konstbevattning av bomull ligger till exempel bakom katastrofen med den uttorkade Aralsjön.

Men kläder måste vi ha, och vad ska vi använda om vi tar bort bomullen? I ett nytt tvärvetenskapligt projekt, med flera svenska och internationella lärosäten inblandade, har man utvecklat nya kloner av trädarten poppel som kan bli råvara för textilier.

Vad är det som är så speciellt med den här nya poppeln?

– För det första växer den snabbt, den är fullväxt inom 20 år, att jämföra med 50–100 år för de träd som nu används inom skogsbruket. Och detta gör den i vårt nordiska klimat – det är en ”nordisk eukalyptus”. För det andra kan den odlas på så kallad marginalmark, som har litet värde för vanligt skogs- eller jordbruk, säger Anneli Adler, växtekolog vid SLU, som deltagit i projektet.

Det sistnämnda är inte minst viktigt eftersom stora åkerarealer som i dag används för bomullsodling skulle kunna ställas om till livsmedelsproduktion.

Tekniker att göra textilier av träråvara finns redan. Vad är det nya i er studie?

– Bland annat att hela trädet används. Cellulosan blir textilfibrer medan hemicellulosan och ligninet blir bioolja som kan omvandlas till hållbara kemikalier eller biobränsle. Det är långt bättre än vad dagens teknik kan åstadkomma, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi, som också varit med och drivit projektet.

Hur långt har ni hunnit? När kommer poppeltröjorna?

– På en skala från ett till nio, där ett är en idé och nio är produktionsfärdig plan, ligger vi på en stark trea, säger Joseph Samec.

Hur känns poppeltyget mot huden?

– Vi är inte där ännu. Vi har framställt fibern, och det har spunnits lite tråd, men inte mer än så.

Vad händer nu?

– För att skala upp det här projektet behöver vi få flera aktörer att samverka: markägarna, textilindustrin, kemikalieindustrin och inte minst kunderna som köper kläder, säger Joseph Samec.

– Till att börja med skulle vi behöva bygga en testanläggning för att prova tekniken i större skala, säger Anneli Adler.

Låt säga att detta nu slår igenom, och våra kläder framöver görs av poppel, då försvinner ju en massa jobb i bomullsindustrin, framför allt i fattiga länder?
– Jo, men det fina är att den här tekniken frigör mark till livsmedelsproduktion, och där skapas nya jobb, säger Anneli Adler.

Fler utvalda artiklar