Så blev Degerfors bibliotek en Instagramsuccé

De skruvade sketcherna om livet vid lånedisken har gjort Degerfors bibliotek nästan lika känt som ortens fotbollslag. Robin Karlsson berättar hur det gick till.

”Vi startade vårt Instagramkonto 2018 och till en början var det ganska vanliga inlägg. Boktips, information om vad som händer på biblioteket och liknande. Snart började jag upptäcka att mer kreativa inlägg gav bättre respons. I december 2019 gjorde vi därför en adventskalender med fyra sketcher där jag skrev manus utifrån att vi är ett gäng kollegor som käbblar om allt från hur starkt kaffet ska vara till vem som ska jobba över på pensionärsföreningens bokcirkel.

Vi fick gensvar direkt och sedan dess har vi fortsatt. Ganska länge låg vi på runt 3 000 följare och tyckte att det var stort. Men på våren 2023 började några större konton tipsa om oss och då rasslade det till. Vi växte så snabbt att det var svårt att hänga med. Idag har vi nästan 80 000 följare, det känns lite märkligt. Och kul.

Ingen av oss har erfarenhet av skådespeleri sedan tidigare. Men jag hade nog en känsla av att mina kollegor hade komiska förmågor. Det här var ju 2019, så jag minns inte hur det ens kom sig att vi bestämde oss för att börja spela in sketcher, men jag minns att de skrattade mycket åt första manuset. På den vägen var det. Jag tror att vi har varit hjälpta av att vi är oss själva i tonfall och hur vi beter oss. Men Harriet och jag har förstås inte den relationen som våra alter egon har, hon kränker mig inte varje dag på jobbet och jag är inte så desillusionerad. 

Om jag hade kommit in på ett möte och presenterat en plan: ’Nu ska vi spela in sketcher om hur vi som jobbar här på biblioteket förolämpar varandra på arbetstid och ignorerar låntagare. Detta ska vi göra varje vecka under flera års tid’ – ja, då hade det inte gått, det låter helt absurt. Vi kan ha perioder när man inte har samma energi. Då skippar vi inspelningarna, det måste vara lustbetonat och roligt. Alla behöver heller inte vara med vid varje tillfälle utan vi anpassar oss till varandra. Vi är ju inga yrkesskådespelare, utan ett gäng kollegor på ett bibliotek.

Många frågar om syftet med våra sketcher, men det finns ingen formulerad plan eller övergripande strategi. Vi vill bara fortsätta med det vi märker berör och engagerar. Jag tror att det är väldigt svårt att öka antalet låntagare på biblioteket genom Instagram – om jag ska vara pessimistisk. Jag vet inte vilken typ av inlägg som krävs för att folk skulle börja välla in här. Snarare finns det ett egenvärde i att vi på Degerfors bibliotek engagerar på Instagram. Men visst, det har påverkat vår verksamhet, det är påtagligt att fler kända författare vill komma hit och besöka oss, så idag kan vi få till ett bättre program än vad vi hade innan. Våra aktiviteter har blivit mer besökta och en och annan kommer väl in för att ta en selfie också.

Att det ens blev den här typen av filmer beror nog på att jag alltid har varit intresserad av filmklippning. Manusarbetet har jag löpande fått utveckla, för att få till bra repliker, vilket har varit väldigt roligt. En fördel för oss som grupp är att om vi är oense om något i verkligheten så kan man göra en sketch om det och avdramatisera det hela, man kan skratta åt situationen via inspelningen.

Till exempel kan vi vara oense om vilka böcker som ska gallras ut eller så skojar vi om att någon tycker om märkvärdig litteratur. Det är klart att självförtroendet hos oss har vuxit, att vi har kunnat visa att även en liten arbetsplats på en mindre ort kan få stort genomslag. Dessutom – att kulturen lyckas bli synlig på en liten bruksort där fotbollen redan är en institution. Samtidigt ska man komma ihåg att det mesta vi gör är precis samma som vi alltid har gjort; vi hjälper besökare och står i lånedisken. Vårt så kallade ’kändisskap’ märks kanske mest på Bokmässan, inte en vanlig tisdag i Degerfors.

Planen nu är att försöka översätta det vi gör till tv-format. Det är en omfattande process tillsammans med ett produktionsbolag. Tanken är att det ska bli en serie med avsnitt på 20–30 minuter. Kanske lite som The Office, fast på ett bibliotek. Då måste man tänka på ett annat sätt med längre stories. Men vi vill ändå måna om att ursprungskänslan ska bevaras. 

Så här i efterhand kan man väl säga att sociala medier är en del av mitt uppdrag, men att jag tog det hela betydligt längre än man behövde göra. Jag hade kunnat nöja mig med att gå ut och fota en bok i hyllan ibland. Men nu blev det humor på bibliotek istället.” 

Berättat för Terri Herrera.

Ur Tidningen Vi #5 2025.

Läs mer:

Sara Gordan: ”Det var en katastrof när det hände och en katastrof nu efteråt”

”Du har plats 21 961 i kön”