Så ska toalettavfall ge oss näring och energi

  • 20 sep 2021
  • 4 min

// Foto: Gabor Monori

Så ska toalettavfall ge oss näring och energi
Terri Herrera

// Foto: Gabor Monori

Lyssna på artikeln

Det som spolas ner i toaletten kan skapa energi eller bli till djurfoder. Senaste nytt är en toalett som kan göra gödsel av urin.

Det är svårt att skriva om detta på ett smakfullt sätt, så vi går rakt på sak. Sveriges befolkning producerar 730 000 ton bajs varje år. Dessutom tillkommer 1,5–2 liter urin per person och dag. Inte konstigt att toalettavfallsfrågan har blivit högintressant. Forskare vid University of Florida har exempelvis lyckats utvinna tillräckligt mycket metan ur astronauters avföring för att transportera dem från rymdbasen hem till jorden.

Men den mesta forskningen inom avfallsåtervinning rör sig om mindre spektakulära lösningar, som att skapa cirkulära system för jordbruk, djurhållning och avfall.

– I dag producerar vi konstgödsel – som både är en energikrävande process och skapar problem med övergödning – för att tillverka det vi äter. Avfallet, alltså vårt kiss och bajs, hamnar i vattnet och då behövs ännu en energikrävande process för att rena det. Det är kostsamt, ologiskt och opraktiskt, säger Cecilia Lalander, som är docent i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Trenden går mot högteknologiska lösningar på hur man tar vara på toalettavfall för att skapa ett mer hållbart system.

Hur kan det se ut rent konkret?

– Just nu utvecklar vi urinsortering. 80 procent av näringen vi utsöndrar finns i urinen, så SLU har installerat en toalett med ”urinfälla”. Den ser ut som vanligt, men tack vare ytspänning separeras ­urinen och leds via ett rör ner i en torkbädd, medan resten åker ut i avloppet.

Urinen torkas och görs till koncentrerad näring i form av pellets, som kan ersätta konstgödsel.

– Vi har nära kontakt med bönderna och vet att detta är en innovation de vill ha och som dessutom funkar med deras befintliga maskiner. Urinsortering minskar också belastningen på våra reningsverk, som kan bli mer effektiva.

När kommer de här toaletterna att lanseras på den vanliga marknaden?

– Kanske inom de närmaste 10-15 åren? Jag gissar att de då börjar installeras i nyproducerade bostäder eller vid renoveringar, inte att de kommer att finnas i varje hem.

Cecilia Lalanders huvudfokus ligger på avfallskompostering med hjälp av fluglarver. Larverna får äta matrester eller bajs och blir sedan själva foder till fisk och fågel. Det är så cirkulärt det bara kan bli.

Varför finns inte detta i större skala?

– Lagstiftningen begränsar oss. Enligt ett EU-beslut är fluglarver klassade som produktionsdjur likställda med betesdjur – som kor – och de får därför inte matas med rester eller bajs. Allt bottnar i dyrköpta erfarenheter i samband med galna kosjukan, men jag vågar hävda att smittorisken i det här fallet är obefintlig. Samtidigt finns ett annat EU-beslut från 2015 som lyfter matavsfallshantering som ett fokusområde, så det går inte ihop.

Fler utvalda artiklar