Självkännedom på schemat

  • 27 nov 2020
  • 4 min

Många unga, speciellt flickor, kämpar med känslor av otillräcklighet. Men det går att lära hjärnan att vara snällare och mer överseende. // Foto: TT

Självkännedom på schemat
Tomas Dur Fläckman

Många unga, speciellt flickor, kämpar med känslor av otillräcklighet. Men det går att lära hjärnan att vara snällare och mer överseende. // Foto: TT

Lyssna på artikeln

Oro, stress och dålig självkänsla är ett gissel för många unga. Nu startar ett projekt där gymnasister ska öka sin självkännedom och stärka förmågan att hantera stress.

Allt fler unga, framför allt flickor, drabbas av psykiska problem. Även om man inte utvecklar psykisk sjukdom finns tillstånd som oro, självförakt och modlöshet som kan förpesta tillvaron. Under vårterminen ska därför 60 gymnasister i Lund på skoltid få hjälp med att lära sig mer om sig själva och sina styrkor, samt öva på att hantera stress och motgångar.

– I det här projektet undersöker vi inte orsakerna till att unga mår dåligt. I stället övar vi upp förmågan att tänka och agera på nya sätt och att vara mer förlåtande och förstående mot sig själv, säger Mia Maurer, doktorand i psykologi. Hon är en av dem som har varit med om att ta fram kursen och ska också leda den.

Har du några exempel på hur det ska gå till?
– En övning går ut på att eleverna med hjälp av ett test får syn på sina goda karaktärsegenskaper. Det kan vara vänlighet, kämparanda, klokhet, social intelligens, mod och så vidare. Nästa steg är att lära sig att använda dessa egenskaper oftare.

– Ett annat inslag är att eleverna tränar på att vara lika snälla mot sig själva som en god och välmenande vän skulle vara. Det handlar om att utmana sin inre kritiska röst, sin ”inlärda hjälplöshet”, och öva upp sin självmedkänsla, som är ett centralt begrepp; att se empatiskt på sig själv, även när man misslyckas.

Varför är vi då inte snällare mot oss själva?
– Av evolutionära skäl är vi mer mottagliga för negativa signaler än positiva. Det gör att vi riskerar att få en skev uppfattning om oss själva och vår omvärld. Unga har också en tendens att jämföra sig med andra. Och om man är flitig användare av sociala medier är det lätt att få uppfattningen att andra är, och har det, bättre.

– Sedan ska man inte blunda för att det verkligen finns saker att oroa sig för. Mobbning, till exempel, som kan få förödande effekter. Och så har vi den pågående pandemin – en undersökning bland studenter visar att över hälften känner sig mycket mer stressade och oroliga än vanligt på grund av den. Många tappar hoppet och framtidstron.

Det finns ju gott om självhjälpsböcker på temat ”Du duger som du är”. Räcker det inte med dem?
– Nej, vår metod bygger på vetenskaplig forskning, vilket man inte kan säga om alla självhjälpsböcker. Vi tar avstamp i positiv psykologi som handlar om faktorer som påverkar människans välbefinnande och lycka. Runt om i världen pågår nu försök att implementera positiv psykologi i skolor: positiv utbildning. Vårt projekt i Lund är en unik, svensk variant av denna forskning, och det är första gången detta testas i Sverige, säger Mia Maurer. 

Fler utvalda artiklar