Vi väljer: Årets bästa böcker 2021

  • 16 dec 2021
  • 6 min

Jon Fosse och Dorothee Elmiger. // Foto: Lars Petter Pettersen/ Peter-Andreas Hassiepen

Vi väljer: Årets bästa böcker 2021
Peter Fröberg Idling

Jon Fosse och Dorothee Elmiger. // Foto: Lars Petter Pettersen/ Peter-Andreas Hassiepen

Lyssna på artikeln

Under året har vi recenserat drygt 70 böcker. Recensenterna fann de flesta mycket läsvärda, men fem titlar stod ut särskilt. Varsågod, plocka godbitarna från 2021!

Kungarnas land

Pajtim Statovci
Översättning: Camilla Frostell
Norstedts

När finske Pajtim Statovci 2019 tilldelades det prestigefulla Finlandiapriset för sin Kungarnas land blev han den yngste pristagaren hittills. Hans enastående roman tar sin början 1995, när kosovoalbanen Arsim möter serben Milos. De inleder en oväntad, passionerad affär, som kriget snart sätter abrupt stopp för. En del av romanens storhet ligger i hur huvudpersonerna, samt Arsims hustru Ajshe, trots att de inte nödvändigtvis är sympatiska växer och snart väcker djupt engagemang. Och detta på ett vidunderligt språk. Att romanen även nominerades till Nordiska rådets pris förvånar inte.

Det andra namnet

Jon Fosse
Översättning: Lars Andersson
Albert Bonniers

Norske Jon Fosse är ett återkommande namn i spekulationerna inför varje års Nobelpris. Utomlands är han främst känd som dramatiker, men hans romankonst är på samma nivå. Romanen Det andra namnet är skriven som en lång monolog, endast avbruten av kommatecken och enskilda repliker. Ett slags suggestivt drömspel om en åldrad konstnär som bor ensam i glesbygden, men som har en identisk namne, som är deprimerad och självmordsbenägen. Tid och rum flyter samman. Språket skimrar. Litteratur när den är som mest magisk.

Orkansäsong

Fernanda Melchor
Översättning: Hanna Nordenhök
Tranan

Att läsa mexikanska Fernanda Melchors roman Orkansäsong är som att dras ner i en malström av våld och obefintliga framtidsutsikter. Romanfigurernas tillvaro i den kvävande hettan är ett ständigt letargiskt presens, dimmigt av hejdlösa mängder alkohol, piller och knark. Så vänds det förvirrade, destruktiva intresset mot Häxan. Den i byn som utför illegala aborter. Stämmer det att det finns en gömd skatt i Häxans hus? Sitt mörker till trots, är det en otrolig och djupt gripande roman – Mexikos tragedi, komprimerat i en berättelse som ideligen tar nya vändningar.

Från sockerfabriken

Dorothee Elmiger
Översättning: Nik Ruth Persson
Nirstedt Litteratur

Kanske är schweiziska Dorothee Elmigers Från sockerfabriken inte en roman. Själv kallar hon den en ”researchrapport”. Socker är i alla fall den minsta gemensamma nämnaren för alla de olika spår som vindlar sig genom texten: Begär, klass, hunger, kolonialism, kön och kärlek. Reflektionerna hämtas elegant ur en djup bildning, oväntade sammanhang uppstår. Vi möter bland andra Ellen Watts, en av de första medicinskt studerade anorektikerna, dansaren Nijinskij, Schweiz förste och tragiske lotto-miljonär, namnlösa älskare och så vidare. Efter läsningen sprakar det behagligt i huvudet.

En sons historia

Marie-Hélène Lafon
Översättning: Anna Säflund-Orstadius
Elisabeth Grate

Franska Marie-Hélène Lafon komprimerar i sin roman 100 års episk släktberättelse på blott 160 sidor, fördelade över 12 strama kapitel ägnade var sitt datum. Huvudperson är André, vars far är okänd. Hans mor har övergivit honom för en mer livsbejakande tillvaro i Paris. Romanens utgångspunkt är en olycka, som påverkar den lilla byn Chanterelle i flera släktled. Trots att romanen är så sparsmakad, är den oavbrutet fängslande. Lafon lägger ut sin berättelse som ett intrikat pussel, där man efter avslutad läsning fortsätter att fundera över de bitar som saknas.

Fler utvalda artiklar