120-miljonersfrågan: Vems är pengarna?

Författarförbundet ska dela ut sin största summa någonsin. Det visar sig lättare sagt än gjort.

Den historiska PKE-skulden har den kommit att kallats, en för­handling som pågått i närmare ett decennium. Förenklat så rör det sig om tvist kring ersättningar till upphovspersonerna bakom olika ljudformat. Efter flera domstols­tvister ska drygt 246 miljoner kronor fördelas mellan förlag, författare, upp­läsare och översättare – det rör sig om ersättning för åren 2009–2023. Så för drygt ett år sedan landade 120 miljoner kronor hos Författarförbundet, som företräder författare och översättare. Där påbörjades ett om­fattande arbete, som tidvis har krävt en extra tjänst. Inte nog med att de måste hitta ett system för att söka ersättningen, de ska även hinna komma i kontakt med upphovs­person­erna och förklara hur de ska gå tillväga, och det gäller såväl svenska som utländska författare. 

Men kanske mest komplicerat har det varit att skapa ett regelverk för hur ersättningarna ska se ut. Slutligen landade man i att varje publicerat ljudboksverk ger en poäng. Så den som har fem publicerade ljudböcker under 2009–2023 får fem poäng. Det är på många sätt logiskt, men en och annan populär författare knorrar – och visst kan man tycka att det är orättvist att en bok med 200 000 nedladdningar får lika mycket som någon med 2 000 strömningar.

–Vi har vridit och vänt mycket på detta. Författarförbundet behöver ju förhålla sig till lagen som säger att vi ska fördela så rättvist som möjligt. Vissa tror att vi bedriver någon form av utjämnings­politik, men självklart undersökte vi möjligheterna att dela ut ersättningen efter strömningar. Men det är inte genomförbart, säger Författarförbundets ordförande Anja Gatu.

Hon förklarar att många upphovs­personer kan få löpande rapporter om streams via förlagen, medan översättare inte får den informationen. 

–Översättarna hade behövt be alla förlag de har arbetat med att söka 15 år tillbaka i tiden – och vissa av förlagen finns inte ens längre. Så själva principen att utgå från strömningar kanske hade känts mer rättvis, men det funkar inte
i praktiken. 

En annan vattendelare är att översättare och inläsare får ett halvt poäng var per bok. Det kan låta ogeneröst, men de yrkesgrupperna är ofta aktuella med flera titlar per år. Eller för att ta ett konkret exempel: Karl Ove Knausgård har bara tre ljudtitlar på de stora ljudboksföretagen (det finns en fjärde i Morgonstjärnan-serien, men den kom ut efter 2023), medan ”hans” uppläsare Gerhard Hoberstorfer har hunnit läsa in runt 60 ljudböcker under den aktuella perioden och bok­seriens översättare Staffan Söderblom har omkring 15 ljudtitlar att söka pengar för. De är med andra ord de stora vinnarna.

–Ja … och man kan också säga att produktiva barnboksförfattare kommer tjäna på det här systemet. Oavsett vilket system vi har så kommer några att dra större fördelar av det än andra, säger Anja Gatu, som ändå är lättad över att denna never ending story är i mål – nästan.

Det har bitvis varit lite vilda västern.

Författarförbundet tror att de kommer att ta emot ansökningar från 6 000 upphovspersoner. De som lyckas komma in med en korrekt ansökan i tid får dela på hela summan. Förbundet har försökt nå upphovspersonerna på de flesta tänkbara sätt, från mejl till annonsering i sociala medier. Ändå är det många som har missat att pengar finns att söka. När Vi Läser kontaktar skådespelaren Katarina Ewerlöf, som med sina över 400 inlästa ljudböcker borde vara en av förhandlingens vinnare, så vet hon inte om att det finns pengar att söka (i hennes fall via Scen & Film-förbundet).

–Oj, jag hade ingen aning! Men jag är absolut inte bitter, utan nöjd att villkoren blir tydligare, det har bitvis varit lite vilda västern. Våra röster exponeras i den växande ljudboks­bransch­en, så det är rimligt att vi får en skälig ersättning, säger hon och tillägger att hon tycker att det är glädjande att översättarna uppmärksammas.

–De för en undanskymd tillvaro, men är otroligt viktiga. Som uppläsare märker man direkt när en översättare har gjort ett bra jobb. Det kommer ingen AI-översättning kunna ersätta. Sedan får vi väl se om våra ansökningar räcker till en isglass eller en hel semesterresa.

Ur Vi Läser #3–4 #2025.

Läs mer:

Lotta Olssons boktips: ”Sällsynt spännande sträckläsning”

Manga, ljudböcker och – vad mer? Trender för litteraturåret 2025