Den 14 maj 1925 släpptes en roman som kom att förändra romankonsten i grunden och föra litteraturen i en ny riktning. 100 år senare återvänder Anna-Karin Palm till Mrs Dalloway: ”Virginia Woolf ville skildra en modern människa i en föränderlig tid”.

Den här texten är ett förord till nyutgåvan ”Mrs Dalloway”, som kom i en ny svensk översättning av Eva Åsefeldt den 14 maj 2025 – 100 år efter att romanen mötte läsarna för första gången.

”Mrs Dalloway sa att hon skulle köpa blommorna själv.”

Så lyder den berömda första meningen i Virginia Woolfs roman från 1925, Mrs Dalloway. Det är en enkel och vardaglig mening, sagd i förbifarten, bokstavligen mitt i steget, för bara några rader senare öppnar mrs Dalloway ytterdörren och stiger ut på gatan. Det är en junimorgon i centrala London 1923 och vi går med Clarissa Dalloway genom gatorna, ser med hennes ögon och följer henne genom associationer och minnesbilder. Mrs Dalloway ska ha en fest till kvällen och nu ska hon köpa blommorna själv eftersom tjänstefolket har tillräckligt att göra; romanen utspelar sig under en enda dag som avslutas med Dalloways fest. Men trots dess skenbara enkelhet är redan den ikoniska första meningen ett uttryck för romanens särskilda sätt att gestalta – för även om det låter som en replik är det inte riktigt det, utan mer ett eko av en replik, som ljuder i huvudpersonens medvetande. Det här är nämligen en roman som utspelar sig främst i människors inre, i det särskilda medvetandeflöde som på många sätt skulle komma att bli Woolfs signum.