VIP-Sverige? Välfärdens nya modell
I januari öppnade BB Gårda, där det kostar upp till 95 000 kronor att föda. Är kommersialiseringen av förlossningsvården en revolution – eller bara en naturlig fortsättning av ett framväxande VIP-Sverige?
Lyssna på artikeln
I januari öppnade BB Gårda, där det kostar upp till 95 000 kronor att föda. Är kommersialiseringen av förlossningsvården en revolution – eller bara en naturlig fortsättning av ett framväxande VIP-Sverige?
Visst – det finns en förlossningspool i ett hörn, och ovanpå ett skåp står en trätratt som barnmorskor har använt sedan 1800-talet. Men i övrigt finns nästan ingenting i födelserummet på BB Gårda som för tankarna till förlossningar, och ännu mindre till sjukhus. Väggarna är jordigt bruna och dekorerade med fotokonst. På den välbäddade sängen ligger morgonrockar och tofflor. Levande växter trängs i fönstren och stillsam musik strömmar från en högtalare. Det kanske mest unika i rummet är ett värmeljus som fladdrar i en hållare på ett bord. Levande ljus är totalförbjudna på sjukhusens förlossningsavdelningar, där lustgasen riskerar att antändas av lågorna. Här, på BB Gårda, finns varken lustgas eller policys mot värmeljus.
– Här gör vi som vi själva vill, säger barnmorskan Sara Holm.
Efter en lång tids hemlighetsmakeri och förberedelser är det smyginvigning av BB Gårda. Sara Holm är en av sju barnmorskor som ska arbeta på den nya förlossningsenheten i Göteborg. Hon sveper genom rummen där politiker, journalister, forskare och barnmorskor trängs för att ta in härligheten. I de tre födelserummen ska upp till 300 kvinnor per år kunna föda sina barn. Bakom en dörr gömmer sig ett behandlingsrum där barnmorskorna kan erbjuda massage och akupunktur, och i en lite större samlingssal kommer de att anordna profylaxkurser och gravidyoga. Något som däremot inte finns på BB Gårda är läkare, operationsteam, medicinsk smärtlindring och värkförstärkande dropp.
Johanna Sedeborn, som är barnmorska och driver BB Gårda tillsammans med kollegan Cita Lundin, visar Powerpoint-bilder som låter förstå att Sverige är ett unikt förlossningsland – på ett dåligt sätt.
– I våra grannländer, men också i England, Tyskland och Nederländerna, är det självklart att det finns barnmorskeledda enheter. Där förstår man att det är onödigt dyrt att låta alla föda på sjukhus, och dessutom innebär det risk för onödiga skador. I Sverige har man tänkt tvärtom, här har vi bestämt att jämlik vård innebär att alla får exakt samma sak, säger Johanna Sedeborn.
Hon började bistå hemfödslar för 20 år sedan och var då anställd på en vanlig förlossningsavdelning. Hemförlossningar skötte hon på sin lediga tid. Cita Lundin började sin barnmorskebana på en så kallad ABC-klinik som fanns på Sahlgrenska sjukhuset under 1990-talet. ABC stod för Alternative Birth Centre. Det alternativa handlade bland annat om att avdelningen inte erbjöd någon medicinsk smärtlindring eller några interventioner, som kejsarsnitt eller värkförstärkande dropp. Om något sådant behövdes fick den födande flytta över till en annan avdelning.
Cita Lundin och Johanna Sedeborn har nu erbjudit hemfödslar genom sitt företag Barnmorsketeamet i flera år. Den ständigt ökande efterfrågan fick dem att öppna BB Gårda. Urvalskriterierna är tydliga: BB Gårda är bara öppet för friska föderskor, med förväntat normal förlossning. Detta är något som Johanna Sedeborn redan har fått försvara flera gånger.
– En del säger: ”Ni väljer bara ut vissa som får föda hos er.” Men det handlar ju om själva barnmorskeyrket och vår legitimation. Vårt ansvar är den friska, fullgångna föderskan. Om något oväntat inträffar har vi väl beprövade riktlinjer för överföring till nästa vårdnivå, säger hon.
Men det finns ett annat slags urval också: priset. I dagsläget kan de födande välja mellan tre olika prisnivåer. Baspaketet på 55 000 kronor innefattar bland annat all nödvändig vård kring födseln och flera träffar och samtal både före och efter. I premiumpaketet ingår också profylaxkurs, helpension för två personer, fri parkering och flera besök till BB Gårdas amningsmottagning. Det kostar 95 000 kronor.
Välfärden. Ryggraden i den kropp som är Sverige. Gratis skola, gratis skolmat. Kostnadsfri vård och omsorg. Höga skatter som ska finansiera ett system där alla får tillgång till samhällets tjänster, och där ingen ska kunna köpa sig till bättre skolgång eller vård än andra.
I praktiken ser det inte riktigt ut så. Den som har råd att skaffa en privat psykolog behöver inte få remiss från vårdcentralen. Den som vill göra en adhd-utredning av sitt barn, men tycker att BUP-köerna är för långa, kan för ungefär 35 000 kronor köpa en utredning som börjar inom ett par veckor. Dessutom har nästan 700 000 svenskar en privat sjukvårdsförsäkring. I stället för att stå flera år i kö till knäkirurgi kan de opereras snabbt hos en läkare som försäkringsbolaget har avtal med.
Skolan är fortfarande avgiftsfri, men nog går det att köpa sig till bättre förutsättningar. Begåvade ungdomar har i alla tider sålt läxhjälp per timme, men de senaste åren har hjälpen utvecklats till en mer storskalig affärsmodell. Studybuddy, en av storspelarna i denna business, omsatte 35 miljoner kronor förra året. Tandvård kostar för alla, men även i den branschen verkar allt fler föredra ett privat alternativ. När tandvården började återhämta sig efter pandemin hade Folktandvården tappat 20 procent av sina patienter, medan de privata tandläkarna snabbt var tillbaka på samma nivåer som innan. Välfärden finns fortfarande för alla. Men helt uppenbart finns det också de som vill lägga till en slant för att få något mer – eller för att få slippa något.
För nästan 90 år sedan bestämde staten att förlossningsvård och mödravård ska vara kostnadsfri. Den skulle förläggas till sjukhus, så kallade kvinnokliniker, och alla skulle ges möjlighet till samma slags vård. På den tiden fanns det en rik flora av privata hembarnmorskor, privata förlossningshem och småsjukhus. I nästan ett slag lades alla ned. Sedan dess har förlossningsvården strömlinjeformats och centraliserats. Under 1990-talet fanns det förvisso tre så kallade ABC-enheter i Sverige. Alla tre fanns på sjukhus och var offentligt finansierade. Ett tag fanns också Stockholmskliniken BB Sophia som drevs av privata Praktikertjänst. Numera finns BB Stockholm, som till 51 procent ägs av företaget Prima. Alla dessa enheter har erbjudit eller erbjuder något extra, något annat. Men ingen av dem har tagit betalt av sina patienter.
Kommersialiseringen av förlossningsvården handlar i stället om det som ligger utanför sjukhuset. I årtionden har kvinnor kunnat betala extra för att gå en kurs i profylax eller hypnos. En lite större kostnad – upp till ungefär 15 000 kronor – kan de betala för att anlita en doula, en stödperson som följer med till förlossningen för att stötta, massera, stå upp för sin klient och ibland också fotografera. Steg tre i kostnadstrappan är en hemförlossning som kan landa på mellan 20 000 och 50 000 kronor. BB Gårda ska bli det fjärde steget.
En sommardag för snart två år sedan födde Laura Levander sitt första barn hemma i lägenheten på Hönö i Göteborgs norra skärgård. Under dagen hade hon känt av en molande värk, som tilltog framåt kvällen. Laura och hennes man åt middag och tog en promenad i hamnen. Därefter tog Laura en varm dusch.
– Då drog det igång ordentligt, berättar hon.
Vid tiotiden ringde hon sin doula och sin barnmorska. Sedan lade hon sig i förlossningspoolen som hon hade hyrt.
– Direkt när jag doppade tån i vattnet släppte alla spänningar. Det var så smärtlindrande. Jag kunde andas lugnt, blicken blev klar och allt kändes bara härligt.
Hon visar en film från stunden då Vanessa föddes. Laura och hennes man ligger i badet. Det är mörkt i rummet, så när som på en ljusslinga. Helt lugnt, tyst och stilla föder Laura sitt barn i vattnet. Det tar en stund innan dottern gör ljud ifrån sig, men ingen utom Lauras man är orolig.
– Fredrik var vettskrämd, men jag kände mig väldigt lugn. Hon föddes i vatten och jag vet att omställningen kan ta en stund, säger Laura.
Fredrik hade bakat bullar som barnmorskorna åt i köket medan den lilla familjen fick lära känna varandra. Sedan undersökte de både bebisen och Laura innan de åkte hem tidigt på morgonen.
Jag betalade för att ha det tryggt. Det kändes värt det för mig
– Jag visste redan innan jag blev gravid att jag ville föda hemma. Jag hade läst på så mycket, jag tror på kroppens egna hormoner, och jag har närstående som också har fött hemma. Det blev perfekt. Jag kände mig trygg hela tiden, säger hon.
I Stockholm och Umeå är hemförlossning ett alternativ som regionen i vissa fall kan bekosta. Det gäller dock bara omföderskor. Alla andra som vill föda hemma, oavsett var de bor i landet, får betala själva. Laura, som var student när hon födde Vanessa, menar att hon kom billigt undan.
– Min doula var nyutbildad och erbjöd sig att hjälpa till gratis. Sedan blev det inte så många timmar med barnmorskorna heller, och de hade timpris på den tiden. Totalt betalade jag 20 000 kronor, säger hon.
Det är ändå 20 000 kronor för något man kan få gratis – varför var det värt det för dig?
– Det finns många som köper en ny barnvagn för 17 000 kronor. Jag köpte en begagnad och prioriterade att få en födsel på mina villkor. Jag känner att det finns risker med att föda på sjukhus om du har en normal graviditet. Det finns en risk att det är stress runt omkring dig. De som jobbar på sjukhuset vill undersöka dig, det pratas om epidural hit och dit … En del människor känner sig allra tryggast på sjukhus, men jag gör inte det. Jag tror att det hade kunnat innebära en sämre födsel.
Det låter som att du betalade för att få slippa något?
– Ja, absolut. Jag betalade för att ha det tryggt. Det kändes värt det för mig.
Barnmorskan Märta Cullhed Engblom valde för några år sedan att lämna förlossningsvården och i stället satsa på det egna företaget Föda med stöd. Hon utbildar doulor och gravida men erbjuder också samtalsstöd och rådgivning. Hon skriver böcker och föreläser på barnmorskeprogrammet i Uppsala. Hon tar uppdrag som doula och bloggar och opinionsbildar inom ämnet fysiologisk födsel och kvinnors rätt till sina kroppar.
– Jag är jätteglad över BB Gårda, säger hon. Vi barnmorskor har lobbat i flera år för en mer differentierad vård inom regionerna, men det är bara tvärnej. Det krävdes att några barnmorskor tog initiativ själva och gjorde det privat.
För Märta Cullhed Engblom är det enkelt: sjukhusförlossning är inte för alla, och riskerar att göra mer skada än nytta i vissa fall. Det är en syn hon delar med bland annat WHO, Världshälsoorganisationen, som häromåret konstaterade att medikaliseringen av förlossningsvården riskerar att underminera kvinnors egen förmåga att föda barn, samt att skapa dåliga förlossningsupplevelser. Hon delar också den bilden med Storbritanniens statliga sjukvård, NHS, som låter friska kvinnor med förväntat normal födsel välja mellan hemfödsel, barnmorskeledd enhet eller sjukhus.
– Jag menar inte att alla ska föda på BB Gårda eller hemma, säger Märta Cullhed Engblom. Det handlar om att kunna möta de familjer som vill det.
Hur känner du för att det drivs privat, då?
– I Sverige har vi en konsensuskultur där vi tycker att vård aldrig ska vara privat. Jag tror egentligen att de flesta barnmorskor håller med om det, men om man ska låta ideologi gå före pragmatism så kommer färre kvinnor få tillgång till evidensbaserade alternativ. Jag ser det som en vinst att kvinnor får föda på sina villkor, även om de betalar ur egen ficka. Jag köper inte att det måste vara lika dåligt för alla.
Märta Cullhed Engblom menar att de familjer som väljer hemfödsel varken förenas av klasstillhörighet, ekonomiska förutsättningar eller politisk åskådning. Det handlar om något annat.
– Normen i Sverige är att tänka på födseln som en dag på sjukhuset då barnet ska lämna kroppen. Då fattar man inte – hur kan man lägga 35 000 kronor på det? Men jag har träffat 22-åriga studenter som har sparat länge för att kunna betala en hemfödsel. De här familjerna har förstått att födseln är något viktigt, något som kan bli en stärkande eller traumatisk upplevelse. Det har inget att göra med politisk färg eller så, det är bara en stark känsla.
Ändå har du tidigare sagt att bra förlossningsvård är en klassfråga?
– Det är en klassfråga! Jag är inte rik, men hade en planerad hemfödsel med mitt sjätte barn. Det kändes så jävla surt att lägga 35 000 på en hemfödsel. En extra skatt för att slippa skador man kan få på sjukhuset, jag blir förbannad när jag tänker på det. Det är inte bortskämt att vilja ha kontinuerligt stöd av en barnmorska under en födsel. Det är inte lyx, det är basal vård. Jag själv sparar pengar till mina sex barn för att de ska kunna föda som de vill. Bostad kommer de alltid hitta, men jag vill att de ska kunna anlita en doula eller hembarnmorska.
Vad tänker du om att vi i Sverige verkar allt mer benägna att betala för vård som egentligen finns tillgänglig utan kostnad?
– Jag vet att det finns privata sjukvårdsförsäkringar och fetmaoperationer, men det går inte att jämföra så. Födandet är en frisk process som inte ska behöva bli störd. Familjer i Sverige har betalat för hemfödslar i många år, men jag vet flera barnmorskor som har prisdumpat för att de vill hjälpa. Det är som att prislappen blir synlig i och med BB Gårda. Där kommer det att kosta vad det verkligen kostar – de har inte sparat på någonting.
Tänk att jag får vara med när det nu är möjligt att välja vilken vårdform man vill föda i
I dagsläget föder ett hundratal kvinnor i Sverige hemma varje år. Om 300 kvinnor per år väljer att föda på BB Gårda, som planerat, blir den nya enheten en större vårdform än alla landets hemförlossningar tillsammans. Det kommer dock inte att ske förrän tidigast nästa år, eftersom BB Gårda bara tre månader efter öppnandet tvingades stänga för att bygga om och förbättra brandsäkerheten. Planen är att öppna igen till hösten. Den nya enheten hade redan innan öppnandet väckt debatt i såväl branschpress som sociala medier. Debatten har handlat om säkerhet och risker, men också om priserna, och om det dubbla klassperspektivet: att föderskorna både behöver vara friska och rika.
Johanna Sedeborn förstår debatten. Hon och Cita Lundin är tydliga med att de hoppas få sin verksamhet finansierad av Västra Götalandsregionen så småningom, men att de inte kunde vänta på att få det klart. De ville hinna köra igång innan de går i pension. Att fortsätta med prispressade hemförlossningar var inget alternativ. Medan Johanna Sedeborns 30-åriga klienter har kunnat köpa hus, har hon själv hyrt en lägenhet och använt sina semesterdagar till att åka på hemförlossningar.
– När jag började med hemfödslar tog jag 395 kronor i timmen, säger hon. Jag jobbade hela tiden, för jag ville så mycket. Min familj har aldrig klagat, men på senare år har jag känt att allt kostar pengar. Antingen för mig, eller för familjerna jag hjälper. Det stämmer att det är de rika och friska som kan vara med på den här förändringen. De betalar, för de vill vara med.
Cita Lundin fyller i:
– Förra veckan pratade jag med en nygravid kvinna som grät av tacksamhet. Hon sa: Tänk att jag får vara med när det nu är möjligt att välja vilken vårdform man vill föda i. Att jag är så privilegierad att jag kan betala och påverka för de som kommer efter mig. Att jag får vara med på den här revolutionen.
Ur Vi nr 5, 2024
Läs mer:
Kroppsskanning – sunt eller helt sjukt?