David Thurfjell: Så gör du livet meningsfullt

De senaste 25 åren har antalet svenskar som uppfattar livet som meningslöst fyrdubblats. David Thurfjell vill förklara krisen och hjälpa oss att hitta en mening.

Finns det något allvarligare – eller djupare – än meningen med livet? David Thurfjell har forskat och skrivit om religion i snart tre decennier och är medveten om risken att framstå som en gråblek predikant. I sin nya bok Anspråkstagen skriver han att ämnet kan vara ”obehagligt uppfordrande”, och säger sig vilja ”protestera mot meningsfrågans förnumstiga präktighet”. Hur gör man det?

– Jag försöker navigera balansen mellan att prata om något som är otroligt allvarligt, personligt och existentiellt utan att falla in i det präktiga, förnumstiga och, missförstå mig rätt, kristna i ordets jobbigaste bemärkelse.

I nya boken greppar han tag i meningskrisen och gör ämnet konkret. Sedan millennieskiftet har antalet svenskar som uppfattar livet som meningslöst fyrdubblats, särskilt märks utvecklingen bland unga. 

– Jag tycker att det är en angelägen fråga. Jag har unga människor i min närhet som har fallit ner i det hålet och det är en anledning till att jag har skrivit boken. 

Thurfjell säger att bilden har bekräftats när han åkt runt och pratat med människor. Det finns en omskriven och dokumenterad kris kring mental ohälsa. Fler människor än tidigare uppger att de lider av ångest och depression. Meningskrisen, menar Thurfjell, hänger samman med detta. 

I Anspråkstagen går han igenom vad mening är, hur frågan om meningsfullhet har utvecklats historiskt och vad man ska ta sig till när allting känns meningslöst. Thurfjell refererar till forskning, historia, antika och religiösa tänkare. Precis som i sitt uppmärksammade sommarprat från 2023 refererar han ständigt till samtal med människor han mött: studenter, vänner och personer han träffat i sin forskning. Det gör han även i vårt samtal.

– Tidigare i dag intervjuade jag religiösa ledare i Södertälje som delar ut mackor till kriminella gäng på natten. Det de gör är faktiskt ganska farligt. Men de gör det för att de ser det som att Jesus har uppmanat dem.

Hur gör man livet meningsfullt om man inte vill vända sig till religion?

– Hela boken svarar på den frågan. Religion kan ge folk en känsla av mening. Om du går i kyrkan och känner att Jesus älskar dig, då får du mening. Men de flesta vill inte gå den vägen i vårt land. Om man inte vill eller kan vara religiös, hur gör man då?

Det korta svaret: Bli tagen i anspråk.

– Hela grundhypotesen – och det här är inte rocket science utan kommer intuitivt – handlar om att bli tagen i anspråk av någonting större. Du får ett barn, du ska ta hand om den här hunden, se efter det här huset. Meningsupplevelsen skapas utifrån att man har en uppgift.

I slutet av november rasade en debatt om huruvida kristendomen är på väg tillbaka i Sverige. Thurfjell tror inte på en stundande väckelse i stugorna. Det finns ett ökat intresse för religion men den sociologiska forskningen visar på en fortsatt sekularisering, om än i något långsammare hastighet, menar han. 

– Det här är en ganska sekulär bok, men jag är ju religionshistoriker så det handlar mycket om religion. Religioner är meningssystem, olika system som människor har hittat på för att väcka meningserfarenheten. Boken tar hjälp av det.

Generation Z är de som upplever livet som mest meningslöst av alla. Vad gjorde vi för fel?

Thurfjell skriver bland annat att det skedde en meningskollaps på 1990-talet. Berlinmuren föll, Sovjetunionen gick under och det politiska spelfältet förändrades. Samtidigt blev kulturen ironisk. I Anspråkstagen diskuterar Thurfjell utifrån generationer, hur en generation föräldrar påverkar nästa generations barn, och beskriver föräldrarna på 1970-talet som innerliga och starkt icke-ironiska.

– Man satt i en ring och blundade och pratade om barnen i Vietnam. Har man växt upp med det, då vill man distansera sig från det. 

Själv är han en påtagligt självkritisk 70-talist. Och en gammal ironiker som ändå blev sentimentalist.

– Min pappa var en så kallad närvarande pappa, vilket betydde att han åkte pulka med oss tre gånger under min uppväxt. Han badade med oss någon gång. Jag har nog varit med mina barn på badhus varje vecka. Jag har gått på Pokémonvandringar. Om min generations barn sa ”jag gillar musik”, tog det tre sekunder innan de fick en gitarr.

För 100 år sedan var det uppenbart att skomakarens barn skulle bli skomakare. Det upplägget hade sina problem, säger Thurfjell, men man fick snabbare svar på vad ens liv skulle gå ut på. Dagens frihet är positiv, men meningslösheten följer med. När man får fler möjligheter att lyckas följer större risk för att misslyckas. Då vänder man sig inåt säger Thurfjell och fortsätter:

– Boken är en slags självkritik. Generation Z är de som upplever livet som mest meningslöst av alla. Vad gjorde vi för fel?

Läs mer:

Så blev Livets ord plantskola för Knutbysekten och nya KD

Därför väljer unga nykterhet före fest