Filmmissarna som roar och upprör
Olof Palme utnyttjar prostituerade, Björn Borg blir slagen av sin tränare och Napoleon beskjuter pyramiderna. Var går gränsen mellan konstnärlig frihet och historieförfalskning? Johan Erséus går till botten med filmerna som tänjer på sanningen.
Montage. Från vänster till höger: Simon J. Berger i "Call girl", Edda Magnason i "Monica Z", Sverrir Gudnason i "Borg". // Foto: Jukka Male / Phoebe Vickers / SF Studios
Lyssna på artikeln
Olof Palme utnyttjar prostituerade, Björn Borg blir slagen av sin tränare och Napoleon beskjuter pyramiderna. Var går gränsen mellan konstnärlig frihet och historieförfalskning? Johan Erséus går till botten med filmerna som tänjer på sanningen.
Biografiska filmer – ”biopics” – utgör Hollywoods älsklingsgenre med prisbelönta kassasuccéer som Oppenheimer och Bohemian Rhapsody. Artister är särskilt tacksamma huvudpersoner: Johnny Cash, Bob Dylan, Elvis Presley (och hans hustru Priscilla), Judy Garland, Elton John, Bob Marley, Amy Winehouse och snart också Michael Jackson, Fred Astaire och Beatles. På svenska har vi bland annat sett gestaltningar av Zlatan och Cornelis, Dag Hammarskjöld, Astrid Lindgren, Tove Jansson, Ted Gärdestad och Börje Salming.
Just nu: Testa Vi i 3 månader för 3 kronor
Betala 3 kronor för de 3 första månaderna, därefter 69 kr per månad. Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Alla artiklar finns inlästa
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen