Hon vägrar Bank-ID: ”Folk undrar om jag är langare”

Med sina klienter i åtanke tar psykoterapeuten Mona Lindqvist strid med bankerna. Hon menar att vi inte kan ha ett samhälle som låst in sig i ett system som inte fungerar för alla, och att det måste finnas alternativ till Bank-ID och Swish.

Kavajen var klar, ren, pressad och lagd i en skyddande påse. Magnus Andén behövde bara hämta den på skrädderiet. Han lämnade sin bostad i Älvsjö i södra Stockholm, och begav sig dit. När han skulle betala var kortmaskinen trasig, men det gick bra att swisha. En mindre omställning för de flesta av oss, men Magnus Andén har inte Swish. För han har inget Bank-ID.

Det är nästan svårt att minnas hur man gjorde förr. Det fanns en bankdosa och långa sifferrader som skulle knappas in på internetbanken. Innan det pappersräkningar och bankköer. Bank-ID underlättade vardagen rejält när det lanserades i Sverige år 2003. Antalet användare ökade snabbt under tiotalet. Idag används det, enligt Bank-ID:s egen statistik, av 99,9 procent av befolkningen mellan 16 och 67 år. Nästan alla alltså. Näthandel, biljettköp, resebokningar, myndighetskontakter, bankärenden och vardagens småbetalningar, allt går geschwint med olika appar och en signatur från Bank-ID.

Magnus Andén hör till den promille i åldersgruppen som inte använder det. Han har en hjärnskada sedan födseln som bland annat gör att han har en intellektuell funktionsnedsättning och sitter i rullstol. Han kan inte tala. Då och då lyfter han pekfingret. Det är hans sätt att kommunicera, att bekräfta att han lyssnar och håller med. Eftersom han inte på egen hand kan slå in koder på sin mobil kan han enligt bankens regler inte få Bank-ID.

En annan som saknar Bank-ID är Mona Lindqvist, specialist i klinisk psykologi och psykoterapeut inom Region Stockholm.

– Jag vill inte att bankerna ska ha sådan makt, förklarar hon.

Det har gått fyra år sedan hon försökte beställa tid i sjukvården och möttes av det automatiska telefonsvaret att hon först måste logga in med Bank-ID.

– Jag tänkte ’Nä!’ Jag blev sur. Arg. Det måste ju finnas andra möjligheter.

Det var med sina klienter i åtanke som hon där och då tog ett aktivt beslut att avstå från Bank-ID och Swish.

Till skillnad från flertalet som saknar den digitala e-legitimationen har hon själv valt att stå utanför. Mona Lindqvist blev gerillapsykologen som wallraffar i ett samhälle som låst in sig i ett system som inte fungerar för alla.

– Jag betalar med kort i butiker, men med kontanter till privatpersoner som vill att man ska swisha. Till många människors frustration. De kan fråga: ”Vad ska jag med de här pengarna till?” Folk vet inte riktigt vad de ska göra med kontanter, säger hon och berättar att hon till och med fått frågan om hon är en knarklangare när hon börjar bläddra med sedlarna.

– Eftersom jag jobbar inom vården, och krissituationer är en del av mitt jobb, känner jag att jag måste veta vad som gäller. Jag är en påstridig person, så jag kan alltid ta mig fram, men jag vet att det är många som ger upp att söka vård på grund av att de inte lyckas logga in på vård-appen. Jag har mött flera stycken som har gått till akuten först när deras symtom har blivit riktigt illa, säger Mona Lindqvist, och nämner ett par särskilt allvarliga fall, där patienter med hjärt- och kärlsjukdomar väntat för länge innan de sökt vård, varpå skadan blivit allvarligare.

– Det här var personer födda i Sverige, som inte hade Bank-ID av olika anledningar. En var i trettioårsåldern, den andra sextioplus.

En promille. Det låter som ett försumligt tal, men det handlar om 6 500 vuxna personer i arbetsför ålder som står utanför det system som vi andra tar i bruk i snitt två-tre gånger om dagen. Sedan 2012 löser Swish dessutom de mindre transaktionerna mellan privatpersoner eller till småföretag och tillfälliga försäljare, med hjälp av Bank-ID.

Lägg därtill landets två miljoner pensionärer, den grupp där täckningen sjunker betydligt. Orsakerna kan variera. Svag syn, kognitiva svårigheter och fysiska begränsningar blir vanligare med högre ålder. Men det finns också ett digitalt utanförskap bland äldre som beror på såväl okunskap och rädsla som saknad tillgång till datorer eller smarta telefoner. Bank-ID-tjänsten förutsätter att man har en (relativt ny) smartphone, internet, bankkonto och viss digital vana. Mona Lindqvist såg själv svårigheterna som drabbade hennes mamma de sista åren av hennes liv.

– Mamma blev dement, och kunde inte ens använda en vanlig gammal mobiltelefon. Hon kunde komma ihåg ett system med tydliga instruktioner, men att börja ladda ner appar blev för svårt. Det är en risk när man har en funktionsnedsättning, eller när man är äldre och har dåligt minne, att det blir ett stort problem.

Oavsett skäl: en kvarts miljon pensionärer, drygt, visar Bank-ID:s egen statistik, står utan den numera allestädes närvarande Bank-ID-tjänsten. Till skillnad från Mona Lindqvist har de allra flesta inte valt att ha det så.

Magnus Andéns assistent fick kliva in och lösa situationen hos skrädderiet. Han ringde Andéns gode man, systern Cecilia Blanck, och fick tillstånd att betala för kavajen med sitt eget Swish. Senare gjordes en överföring tillbaka till assistenten, via datorn.

Magnus Andén tillbringar sina dagar i den dagliga verksamheten på JAG – Jämlikhet, Assistans, Gemenskap, en rikstäckande förening som driver intressepolitiska frågor som rör intellektuellt funktionshindrades rätt till självbestämmande och ett gott eget liv. Bland annat försöker de uppmärksamma politiker på hur beroende vi alla blivit av Bank-ID och Swish och hur utestängda vissa grupper samtidigt har blivit.

– Det är ju inte bara ett praktiskt problem utan det är ju faktiskt en diskriminering som i sig gör ont. Man blir utestängd, säger Cecilia Blanck, som är verksamhetsansvarig i JAG, som hennes mamma och bror en gång var med och grundade.

För JAG har jordgubbsförsäljningen på torget blivit en symbolfråga. I marknadsstånden är det ofta Swish som gäller. Och därmed Bank-ID.

Cecilia Blanck nämner ytterligare några exempel.

– Om man vill gå på teater och boka biljetter så vill de att man ska logga in med Bank-ID. Och framför allt för att köpa saker på nätet så påverkar det hela proceduren, på alla ställen där man ska bestämma något vill de att man ska logga in med Bank-id.

Det är personer som har stora praktiska svårigheter, som skulle ha mest att vinna på att ha elektroniska lösningar. Men ingen har tänkt på den här gruppen

Under Covid-pandemin tog användningen av Bank-ID i Sverige ett rejält skutt uppåt, 24 procent fler började år 2020 använda appen för att signera dokument och betalningar. Det blev ett viktigt sätt att bekämpa smittspridningen, att alla kunde sitta hemma och handla mat, kläder, toalettpapper och få det levererat till husdörren. Eller nästan alla.

Magnus Andén har trakeostomi och vissa andningssvårigheter, men trots sin höga riskprofil fick han sätta sig i rullstolen och med hjälp av sina assistenter ta sig till närmaste butik för att handla på plats.

– Det blev så väldigt tydligt under pandemin, när det var farligt för dig att gå ut, och ändå var du tvungen att göra det när alla andra kunde sitta hemma bakom skärmen, säger Cecilia Blanck till Magnus Andén som viftar med sitt pekfinger.

– Det är personer som min bror, som har stora praktiska svårigheter, som skulle ha mest att vinna på att ha elektroniska lösningar. Men ingen har tänkt på den här gruppen, säger hon.

En bekväm majoritet tänker inte alltid på jämlikhetsaspekten. Åtminstone inte förrän de själva drabbas. Det kan räcka att bli av med sin telefon för att stängas ute från offentliga tjänster som Skatteverket, apoteket och 1177. Rätten till Bank-ID är inte reglerad i lag och Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå tar emot mängder av klagomål och frågor från utlandssvenskar, invandrare i Sverige, människor som gått i konkurs eller hamnat på obestånd, och som därför nekas Bank-ID eller får det indraget. En demokratiförlust, konstaterar byrån, med tanke på att tjänsten är så avgörande för dagens samhällsliv, och ifrågasätter legitimiteten i ”att inte ens kunna identifiera sig inför myndigheter utan att först ha goda bankrelationer”. Bankerna har full rätt att bestämma att det krävs Bank-ID för att använda en viss betaltjänst, liksom att när som helst byta teknisk plattform och därmed tvinga användare att uppgradera sina mobiltelefoner. Från och med mars i år gäller exempelvis inte längre operativsystemet Android 8.

Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå påminner också om att mängden känslig information som samlas in om privatpersoner hos Bank-ID och Swish ”kräver en enorm tilltro till bankernas välvilja, deras säkerhetssystem och övervakning”.

– Om man ska vara lite konspiratorisk så uppstår en samhällsmakt som styrs av någon annan än folkvalda, en makt som vi ger till privata företag, säger Mona Lindqvist och tillägger att hon förstår att bankerna är nöjda med en täckning på 97,6 procent.

– De är ju kommersiella. De tycker säkert inte att de har någon skyldighet att se till att alla kommer med, säger Lindqvist.

Hon kommer från landet som visade prov på exceptionell krisberedskap under pandemin, med välfyllda lager av mediciner, sjukvårdsutrustning och mat. Finland har liksom Sverige privata banklösningar för identifikation och betalningar, men det kombinerades med ett statligt digitalt e-ID-kort som har gjort det möjligt även för personer utan fungerande bankrelationer att identifiera sig elektroniskt, exempelvis personer med tillfälliga uppehållstillstånd, till och med sådana som bara är registrerade som sökande. Danmark satsade redan från början på en nationell lösning, som ligger långt fram avseende statlig samordning. Båda ländernas e-ID är därmed redan kompatibla i EU, som inte accepterar helt privata lösningar. Senast i november i år måste Sverige ha löst det.

Efter en utredning och olika turer har Polismyndighetens it-avdelning till sist fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. Ett krav är att den också ska finnas i fysisk form, exempelvis som ett smart ID-kort. Regeringen lämnade nyligen ett lagförslag om att det ska träda i kraft 1 december.

Föreningen JAG har länge drivit på för att e-legitimationen behöver kombineras med ett ställföreträdarregister. Med ett sådant register skulle gode män och eventuellt assistenter kunna hantera digitala koder åt sina klienter, samtidigt som det blir transparent vem som utfört den ekonomiska transaktionen. Personer med flera funktionsnedsättningar kan ha väldigt många assistenter, i Magnus Andéns fall handlar det om runt tjugo individer. Med stor personalomsättning blir det extra viktigt att ha ordning på koderna. I höstas togs ett första steg när regeringen remitterade ett förslag om ett nationellt ställföreträdarregister till lagrådet. Det väcker förhoppningen att digitala tjänster som Bank-ID och Swish så småningom skulle kunna ansluta sig till det.

– Det har vi väntat på i många år. Det skulle funka väldigt bra. Då skulle det kunna bli så att Magnus med min hjälp faktiskt kan använda de digitala systemen, säger Cecilia Blanck som varit i kontakt med flera teknikföretag och konstaterat att det inte finns tekniska hinder för detta. Trögheten är politisk och byråkratisk.

Systemet har inga alternativa möjligheter. Det blir för sårbart

Mona Lindqvist kämpar på för en förändring, men tycker inte att hon har fått till annat än mindre skillnader på individnivå.

– Man feltolkar kritiken till att det behövs undervisning i hur man använder tekniken, i stället för att skapa alternativ. Jag har egentligen inga problem med själva tekniken, men systemet har inga alternativa möjligheter, på det viset är det ett totalt system. Det blir för sårbart. I en krissituation eller om något slår ut vårt kommunikationssystem, då sitter alla där med tummen i arslet. Men jag har inte lyckats lyfta frågan på en större nivå i organisationen.

Hon tvekar att berätta om problemen hos den grupp som hon själv jobbar med till vardags. Hon vet att det får vissa att sluta bry sig när hon berättar om situationen för flyktingar, migranter och papperslösa.

– De har ingen möjlighet att ta del av sjukvård, eftersom det är alldeles för svårt för dem att beställa tid på 1177. Dessutom, om de ger sig in i systemet finns en kontroll, då kan man se vilka de är. Det är så många barriärer vi bygger in när vi förutsätter att alla ska ha Bank-ID, säger hon.

Det var en barriär som bland annat de tiotusentals ukrainska flyktingarna fick känna på när de klev in i landet på ett snabbspår i mars 2022. Med den förenklade rutinen fick ukrainarna inget personnummer och således inte Bank-ID. De hade svårt att ens få lönekonton.

Först nyligen har det ändrats så att de nu kan bli folkbokförda och få personnummer efter att ha haft uppehållstillstånd i Sverige i ett år.

– När jag pratar om människor med npf-diagnoser eller fysiska handikapp, om blinda, döva eller om dem som har svårt att förstå instruktioner – det går hem. Men om jag pratar om mina migranters utanförskap, det är svårare, säger Mona Lindqvist.

Själv vill hon inte göra skillnad på olika människors behov. Det vill inte heller Cecilia Andén.

– Innan Bank-id och Swish var det åtminstone mer jämlikt. Alla var tvungna att använda kontanter om de skulle köpa jordgubbar. Det är ju en mycket värre känsla att vara utestängd från det nya och vara den enda kvar som behöver sitta i telefonkö och göra kontantuttag, säger hon.

Magnus Andén lyfter sitt pekfinger.

Läs mer:

Så blev dricks-knappen standard i Sverige

Hejdå doftfria Sverige! Parfymboomen är här