Johan Anderberg: ”Om man har tålamod så kommer vissa saker till en”

Världen älskar starka ledare och snabba beslut. Detta trots att långsamhet egentligen är att föredra. Det menar Johan Anderberg, som är aktuell med Just don’t – Om konsten att låta bli.

För elva år sedan gjorde en grupp forskare vid Harvard och Virginia en studie som fick mycket uppmärksamhet. Deltagarna fick sitta ensamma i ett rum i 6–15 minuter utan några distraktioner. Majoriteten upplevde detta som obehagligt, vilket ledde studien vidare. Man erbjöd då testpersonerna att ge sig själva en helt poänglös elstöt istället för att sitta sysslolösa. 67 procent av männen och 25 procent av kvinnorna valde att ge sig själva minst en elstöt under den tysta stunden. Kontentan: Många föredrar någon form av stimulans – även om den är negativ – framför att inget händer. 

Om det, och mycket mer, handlar journalisten Johan Anderbergs Just don’t – Om konsten att låta bli. Det kan låta som en självhjälpsbok, men den tar oss genom historien – från hur Hannibal besegrades genom att motståndarna började avvakta, till varför du ska låta bli att sälja dina aktier just när du är sugen. Kort sagt, idag hyllas handlingskraft och folk älskar doers, men historien och vetenskapen visar att det oftast är mest effektivt att vänta. Eller till och med låta bli att agera. 

Idén till Just don’t dök upp när Johan Anderbergs lillebror hittade en rolig text av sociologen Zygmunt Bauman, som hade räknat ut det onödiga med bilar. Om man räknar med den arbetstid du måste lägga ned för att ha råd med bilen, går bilen egentligen lika snabbt som det skulle ta att promenera istället. 

– Det var en så himla sorglig och rolig insikt på samma gång. Mycket av det man gör är ganska meningslöst. Men det är en farlig tanke. För vad händer om allt fler tycker att mycket är meningslöst? 

Johan Anderberg började se allt fler exempel på fenomenet, från stora politiska beslut som har motsatt effekt till ineffektiva omorganisationer på jobbet. Och han hittade anekdoter från greken Zaleukos till Steve Jobs.

–  Jag har burit på den här idén under många år och har löpande samlat på mig exempel. Även andra som känt till bokprojektet har tipsat. Man kan säga att metoden nästan hör ihop med boken. Om man har tålamod så kommer vissa saker till en – dessutom har jag haft tid att bearbeta informationen.

Tillbaka till elstötsexperimentet – kan man säga att Trump är USA:s elstöt? Att folk valde honom av ren uttråkning?

– Jag vågar påstå att 2016 var det nästan så det gick till. Inför det valet, när alla var säkra på att Hillary Clinton skulle vinna, läste jag en träffsäker krönika på temat. Huvudtesen var att ”vi amerikaner ändå vill ha något lite roligare nu när vi får chansen. Det kanske blir sämre, men vi behöver se slutet på den här konstiga filmen där Trump vinner valet”. Jag tror att många väljare gjorde en chansning, gav sig själva en stöt. Bara för att det skulle hända något. 

Vari ligger behovet att det hela tiden ska hända någonting?

– Dels är det allmänmänskligt. När någon har byggt ett fint sandslott på stranden kan man vara ganska säker på att det kommer en 10-årig unge och sparkar sönder det. Dels har det skett ett tekniskt skifte under de senaste decennierna som har lett till att folk har blivit mer otåliga. Man kräver snabbare svar, mer handling. Trots att ett långsammare svar ofta vore bättre. 

Trumps strategi går ut på att ständigt stjäla människors uppmärksamhet. Det är ett slags mental terrorism.

Johan Anderberg har tidigare skrivit flera fackböcker, däribland den uppmärksammade Flocken om Sveriges hantering av coronapandemin. Ett ämne som går hand i hand med temat i Just don’t: för lite eftertänksamhet, för snabba beslut.

– Med pandemin var det tydligt att många i samhället krävde förändringar fast det inte fanns någon evidens för att det skulle fungera. Som total lockdown. Mycket för att få känna att politiker och myndigheter agerade. Jag tror att de flesta kan känna igen sig i det. Man ser något som upprör en i samhället och plötsligt hör man sig själv utropa: ”Men någon måste ju göra något!”

Problemet, menar Anderberg, är att det inte alls är säkert att alla allvarliga problem har en effektiv lösning.

– Acceptans finns inte riktigt i västerländsk kultur. Men det kanske är något man skulle må bra av att införliva i politiken? Tänk om en politiker faktiskt kunde säga: ”Problemet är jätteallvarligt, men vi behöver avvakta och se.” Fast jag inser att det inte kommer att vinna några val. Segraren kommer att vara den som kommer med en jättesnabb lösning som troligtvis aldrig kommer att funka.

Ulf Kristersson har fått kritik för att han på sistone upprepat uttrycket ”is i magen”. Han kanske är något på spåren?

– Ja, det tror jag. En stor del av Trumps strategi går ut på att ständigt stjäla människors uppmärksamhet. Det är ett slags mental terrorism. Och som jag skriver i boken är det bästa motmedlet mot terrorism att inte reagera förhastat, utan att fortsätta fokusera på det som är viktigt på riktigt. 

Men allt kan inte vara meningslöst – och det måste ju finnas lägen där man ska agera?

– Precis, och att hitta den balansen är en av de stora gåtorna, som bland annat sinnesrobönen handlar om: Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Självklart finns det en massa saker som är meningsfulla. Generellt sett skulle jag säga att det är bättre att lägga tiden på att umgås med vänner eller motionera än att byta pensionsfonder.   

Ur Tidningen Vi #4 2025.

Läs mer:

Elon Musk och de grövsta lögnerna

Läs ett utdrag ur ”Bananrepubliken Sverige”: ”Vill du bli rik? Starta en friskola!”