Kommer det vita snuset erörvra världen?

Det vita snuset är en svensk exportsuccé och nya snusbutiker ploppar upp i svenska städer. Är det vita snuset en symbol att vara stolta över – eller kränger vi ett gift insvept i den svenska flaggan?

Fredag och strålande sol på Drottninggatan som kryllar av folk. Ut från Nikoteket kommer 24-åriga Can Kurtca och Dorukhan Senturk som har rest till Stockholm från Turkiet på en weekendsemester. 

– Jag har sett videor och hört talas om det svenska vita snuset, säger Can och pekar på sin överläpp. Man lägger det här, eller hur? 

Dorukhan är rökare men har aldrig provat snus.

– Nu köpte jag inget men jag kommer definitivt prova innan vi åker hem, säger han.

De har bråttom iväg för att prova skagenröra i Östermalms saluhall. 

Jag promenerar bort från Drottninggatan men hinner inte mer än några hundra meter innan jag ser nästa skylt. När jag går in slås jag omedelbart av lukten. Den kan förstås vara stark, intensiv, och alldeles, alldeles underbar. Jag känner mig som ett barn med godisförbud i Willy Wonkas chokladfabrik. Idag har jag varit snusfri i 487 dagar. 

Jag växte upp på en plats där män med ena handen sprejade smörjmedlet WD-40 och med den andra bakade sina egna prillor. De lyfte på överläppen som en motorhuv och la lössnuset tillrätta. När jag hösten 2019 började studera i Uppsala märkte jag att många av tjejerna snusade, men ingen Ettan lös utan fräscha smaker i vita portionspåsar. De berättade att man inte fick gula tänder. Plötsligt ägnade jag mig också åt byteshandel i föreläsningssalarna. En prilla med smak av citrus mot en med smak av mint. Jag blev fast.

Det vita snuset har fått ett explosionsartat genomslag. Nikotinpåsarna såg dagens ljus när den svenske apotekaren Thomas Ericsson i början av 2000-talet ville skapa ett alternativ till traditionellt snus. Ericsson sålde 2016 sitt patent till tobaksbolaget Swedish Match för cirka 120 miljoner kronor. De vita prillorna marknadsfördes som ett tobaksfritt och fräschare alternativ till vanligt snus. Med hjälp av färgglada dosor och nya smaksättningar gjorde influerare snabbt produkten populär genom reklam i poddar och sociala medier. 

Under våren har det pågått en het debatt om det vita snuset. Frankrike meddelade att de från och med den första april förbjuder det vita snuset med hänvisning till folkhälsan. Även andra europeiska länder som Tyskland och Österrike har infört restriktioner. 

Här i Sverige märks inte snusmotståndet lika tydligt. Det är inte bara på Stockholms turisttätaste gator som snusbutikerna ligger tätt. De senaste månaderna har liknande butiker öppnat i Uppsala, Örebro och Helsingborg. När världsstjärnan Charli XCX pratar om sin kärlek till Sverige nämner hon snus och i den nya säsongen av komediserien Dips skämtas det om att kränga vitt snus till utlandet. Likt vin och öl kan du numera även boka en snusprovning. På bokningssidan läser jag att få saker är så förknippade med Sverige som just snus. Dalahästen och det berömda fikat verkar ha fått konkurrens. 

Edit Künstlicher driver pr-byrån EditK och har engagerat sig för barn och ungas rätt till en tobaksfri uppväxt. Att snusbutikerna dyker upp i allt större utsträckning är enligt Künstlicher en viktig del av tobaksbolagens marknadsföring. 

– Det går att jämföra med en Applebutik. Det spelar ingen roll hur många som på lunchen springer in och köper en Iphone, bara genom att finnas förmedlar butikerna en idé och känsla av produkten. Det är skickligt varumärkesbyggande, säger hon. 

Vad signalerar butikerna till turister?

– Eftersom man förknippar Sverige med renlighet och trygghet blir butikerna som en förlängning av det. En reklampelare för det vita snuset men där skadligheten hamnar i skymundan, säger Edit Künstlicher. 

Det vita snuset har gått från ingenting till att omsätta miljarder.

Enligt henne är det inte bara butikerna som marknadsför det vita snuset utan också politiker som propagerar för och därmed legitimerar det.

–  Benjamin Dousa och Elisabeth Svantesson menar att snuset är en frihet som varje svensk ska ha rätt till. Men till skillnad från influerare jagar inte de här marknadsförarna följare, utan röster i ett riksdagsval. 

Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har under våren blivit en försvarsadvokat för det vita snuset. Han har uttryckt att han tycker att åtstramningarna i Europa attackerar det svenska sättet att leva och har lovat att regeringen ska stå på snusarens sida. 

– Sverige har en flera hundra år gammal tradition med snus. Alla svenskar känner någon som snusar, säger Benjamin Dousa. 

Att det dyker upp nya butiker och att de i förlängningen kan locka turister tycker Dousa är positivt.

– Det vita snuset har gått från ingenting till att omsätta miljarder. Det är klart att det innebär nya resurser till vård, skola och omsorg här hemma i Sverige.

Han drar en liknelse med öl och betonar att snuskulturen också har utvecklats över tid. 

– Precis som vi sett med mikrobryggerier blir även snuskulturen nu mer nischad. Från lössnus till portionssnus, till smaksatt och vitt. Att det finns specialiserade butiker och att man kan gå på snusprovning är ett bevis på att det sker en dynamisk utveckling av kreativa koncept där svensk produktion står starkt, säger Benjamin Dousa. 

Det är inte bara i Sverige som det vita snuset har gjort succé. Amerikanska manusförfattaren Lena Dunham publicerade en bild på Instagram där hon matchar sin festliga klänning från Valentino med en dosa Zyn. Det sägs också att basketproffset Lebron James snusar vitt. Edit Künstlicher berättar att man utomlands använder sig av Sverigebilden i sin marknadsföring. 

– I USA trycker man på att det vita snuset är inspirerat av svensk tradition.

Anspelningen på Sverige kan bero på att vi är ett av de länder som har bäst anseende i världen. Det visar en undersökning som Svenska institutet gjorde tidigare i år. Benjamin Dousa tar också upp Sveriges höga internationella status. 

– Även om det är lite fult kan jag på ett sätt förstå att många företag både i snusbranschen och i andra branscher därför vill renommésnylta på det starka svenska varumärket, säger Dousa. 

Vilka konsekvenser kan det leda till att andra länder använder Sverige i sin marknadsföring?

– Jag tror inte att omvärlden primärt förknippar Sverige med snus. I Norden vet man att vi är snus-Mekka men utanför Norden tror jag snarare att man associerar oss med Abba eller vår demokrati och yttrandefrihet, säger Dousa. 

Sofia Bard, chef för enheten för Sverigebildsanalysvid Svenska institutet, menar att det vita snuset hittills har haft en begränsad betydelse för Sverigebilden internationellt.

– Snuset har dock väckt viss uppmärksamhet, bland annat nu i samband med snusförbudet i Frankrike. Än så länge är kopplingen till Sverige relativt svag, men det kan komma att förändras över tid, säger hon. 

Specialistläkaren Magnus Lundbäck är av en annan uppfattning. Han tror att när det vita snuset etableras ordentligt i andra länder kan det komma att påverka omvärldens bild av Sverige. 

– När människor börjar drabbas av snusets alla negativa konsekvenser och hälsorisker kan det slå tillbaka mot oss eftersom det är vi som har krängt det. 

Hur menar du?

– Vi har ju satt Sverigeflaggan på ett gift, säger Magnus Lundbäck. 

Frankrike klassar nu det vita snuset som en giftig substans och det nya förbudet instiftades för att försöka skapa en ny generation utan ett tobaks- och nikotinberoende. Men det är just totalförbudet som fått minister Benjamin Dousa att reagera. 

– Det är en sak att man inför olika begränsningar men en helt annan att kriminalisera och likställa det med narkotika, säger Dousa. 

Att han tycks brinna så mycket för snuset handlar om att han vill stå upp för svenskar även när de är utomlands, säger han. 

– Vi har massor av svenskar som måste kunna åka dit och turista, studera, jobba och starta företag. 

Dousa påpekar att varningstexter på dosorna och annan reglering kring marknadsföring gentemot unga är fullt legitim. 

– Snus är ingen hälsoprodukt, men precis som att jag inte borde snusa borde jag heller inte äta chips eller dricka Coca-Cola. Det är mycket farligare att röka än att snusa och att vi ser så få människor röka på våra gator och torg är delvis för att vi har ett substitut, säger Dousa. 

Magnus Lundbäck konstaterar att snuset inte gjort att vi röker mindre i Sverige. 

– Det är ett argument som tobaksindustrin använder när de vill lansera den svenska modellen globalt men det saknas helt belägg för att snuset skulle göra att vi röker mindre, säger han. 

Han har inget till övers för tobaksindustrin som han tycker är hänsynslös. 

– Varje år dör sju till åtta miljoner människor av cigarettrökning. Nu vill samma industri att man ska använda en ny produkt och marknadsför den med Sverige som modell och förlaga, säger Lundbäck. 

En av de stora farorna är enligt honom att det vita snuset har lockat en ny grupp användare: Unga kvinnor som har attraherats av det vita snuset för att det anses fräschare. 

– Det är en falsk bild eftersom du exponerar dig för mycket högre nivåer av nikotin. Det finns också studier som visat att kombinationen av nikotin och smakämnen dessutom skapar ett ännu större beroende, säger Lundbäck. 

Jag bestämde mig för att sluta snusa när mitt tioåriga syskonbarn frågade mig vad jag skulle ta med till en öde ö och det första jag tänkte på var vitt snus. Den dagen tog jag min sista prilla och trots att det gått 487 dagar känner jag varje dag att något fattas. En slags fantomsmärta under läppen. 

Magnus Lundbäck berättar att hjärnan anpassar och formar sig efter det nikotin som den har exponerats för och att det för vissa personer kan vara en långdragen process att försöka avvänja sig. Det är därför inte konstigt att jag fortfarande känner ett sug efter snus, trots att det var så längesedan jag slutade. 

– Så fungerar nikotinet. Du får en känsla av att du blir piggare och orkar mer, men effekterna är kortvariga och när de klingar av måste du höja dosen eller ta fler prillor för att tillfredsställa ditt sug. En dag står du där och effekterna är i princip borta. Det enda du har kvar är en abstinens efter mer.

Inne på Willy Wonkas chokladfabrik ser jag den snussort som Benjamin Dousa berättade för mig att han skulle sakna mest om han skulle sluta. Loop Jalapeño Lime. Den ser fin ut där den ligger, och doften från butiken har gjort abstinensen starkare än någonsin. Jag måste gå ut. 

På vägen hem tänker jag på turisterna Can och Dorukhan och undrar om skagenröran smakade tillräckligt mycket Sverige eller om de bestämde sig för att återvända till snusbutiken. 

Läs mer:

Varför står 20 000 personer i kö till en bastu?

Därför älskar Trumps inre krets Tolkien