Lisa dos Santos: ”Om skjutningarna tillfälligt går ner innebär det inte att gängen är borta”

Åklagaren Lisa dos Santos är tillbaka med Gängens hus – en ny bok som fördjupar bilden av gängkriminaliteten. ”Vi måste börja förstå gängens logik och affärsverksamhet bättre.” 

Lisa dos Santos har de senaste åren arbetat med flera tunga gängrelaterade mål i Stockholm, men har sedan september 2024 varit tjänstledig för att skriva sin andra bok, Gängens hus (Forum, 9 juni), som följer på den Augustprisnominerade facklitterära debuten Älskade bror. 

En aldrig tidigare skådad våldsvåg drog in över Sverige i början av 2023. I januari skedde skjutningar och bombdåd i stort sett varje dag. 

När Lisa dos Santos började arbeta som åklagare 2009 var gängkriminalitet inte en del av vardagen eller samhällsbilden.

– Vår uppfattning var att majoriteten av alla grova brott begicks av vuxna sologangstrar, säger hon.

Idag befinner sig flera gängledare utomlands men styr sina konflikter i Sverige på distans. Automatvapen avfyras där vanliga människor lever och bor. Både offer och förövare kan vara extremt unga. Lisa menar att våldet inte längre enbart fungerar som ett svar på en handling, utan snarare som ett sätt att kommunicera dominans. 

– Det kan räcka med att åka till motståndarsidans område och skjuta mot unga killar. Om man skjuter fel person eller spränger fel port är markeringen ändå gjord, oavsett hur själva dådet faller ut. Vad som ryms i begreppet måltavla har utvidgats till att innefatta ett brett spektrum av människor utanför nätverken.

I gängens logik innebär det i praktiken att begreppet ”oskyldig” upphör att existera. Detta skifte från person till symbol gör att det kan räcka med att vara bror till fel person eller att bo i fel trapphus. Det gör gängvåldet juridiskt och preventivt svårgripbart. 

Lisa tror att ett led i att bättra på vår egen motståndskraft är att se gängens rätta väsen: de bedriver en verksamhet och det kan de göra överallt där det finns en slant att tjäna. Deras mål är att expandera. 

– Om skjutningarna tillfälligt går ner innebär det inte att gängen är borta, utan att det har skett en förändring i deras konjunktur. 

Hon menar att gängen är anpassningsbara, affärsdrivna och organiserade. Det här tvingar oss att överge idén om att våldet följer en linjär utveckling. Lisa dos Santos förklarar hur gängens nätverk kan gå in i ett slags lågenergiläge – en tillfällig vapenvila, om till exempel narkotikamarknaden stabiliseras, eller en gängledare fängslas. 

Gangsterkulturen som har fått frodas i Sverige, där våld har glidit ihop med underhållning, har inte varit sund.

Det här perspektivet är viktigt i den politiska debatten, där perioder av relativt lugn ofta används som argument för att åtgärder fungerar. Men enligt Lisa är det en farlig illusion. Ett tillfälligt lugn behöver inte vara ett tecken på fred, utan kan bero på omgruppering. På så vis fungerar gängen som organismer i ständig anpassning. 

 Vad saknar du i debatten?

– Jag minns när Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard sa att vi
har en helt sjuk våldskultur i Sverige. Han satte ord på det som ingen har vågat säga här. Jag tycker man ska kalla saker och ting för dess rätta namn. Olof Palme kallade fascisterna i Spanien för ”satans mördare”. Mig veterligen har inte någon kallat gängen för det trots att de har mördat hundratals människor. Gangsterkulturen som har fått frodas i Sverige, där våld har glidit ihop med underhållning, har inte varit sund. Min uppfattning är att den snarare bidragit till att locka unga in i gängvärlden. Som propaganda. 

När vi pratar om varför det är så svårt för rättsväsendet att hålla jämna steg med gängen nämner Lisa dos Santos en polischefs ord som har fastnat: ”Gängen rör sig in the speed of light och brottsbekämparna in the speed of law.”

– Teknikutvecklingen spelar gängens organisation i händerna. De kan kommunicera anonymt och krypterat och snabbt växla mellan olika elektroniska enheter, alias och chattjänster. Vårt rättssystem är heller inte optimalt anpassat för organiserad brottslighet. Gängkriminella är opportunister, de drar fördel av alla goda principer som rättsstaten erbjuder och är dessutom särskilt svåråtkomliga när de opererar från utlandet. Förändringar i lag och rätt tar lång tid, säger hon.

När hon och hennes kollegor i början av våldsvågen 2023 läste misstänkta barns chattar gav det en ny insikt om gängens rekryteringsprocesser. Att det skulle handla om en långvarig socialiseringsprocess, en successiv upptrappning, med gängen nära, verkar vara en delvis föråldrad uppfattning. Lisa beskriver rekryteringen bland unga som ett pyramidspel. Barn drar in sina kompisar, som i sin tur drar in kompisar. Det verkar räcka med att någon i en kompiskrets har en gängkontakt. De största kontaktytorna har flyttat från centrum och fotbollsplaner till sociala medier. Gängen behöver inte lägga ner särskilt mycket tid på att locka barnen in i kriminaliteten. Äldre gängmedlemmar skapar chattar med namn som ”Sprängning idag” eller ”Jappish med förare på plats” där de enkelt kan skicka ut jobbannonser som barnen kan nappa på.

– Den lokala förankringen mellan gäng och barn existerar också. Lokala nätverk opererar fortfarande men i våldsvågen såg vi framför allt något annat och detta stack ut mot vad vi har sett tidigare. Barn kan rekryteras till våldsbrott i en snabb digital process. Barn kan gå från att inte ha någonting med gängen att göra till att sitta i en taxi på väg till en adress med ett vapen i knät. Mobiltelefonen är den kortaste vägen mellan barnen och gängen.  

Ur Tidningen Vi #5 2025.

Läs mer:

Hyllad rappare – och kriminell. Hur skriver man en bok om Yasin?

Läs ett utdrag ur ”Barnsoldater”: ”Vi använder barnen och drogerna för att komma åt de vuxna i den vita världen”