Så blev matpyramiden i Vi storpolitik i USA
USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr har vänt upp och ner på matpyramiden – en svensk uppfinning som debuterade i tidningen Vi.
Lyssna på artikeln
USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr har vänt upp och ner på matpyramiden – en svensk uppfinning som debuterade i tidningen Vi.
Under de senaste årtiondena har det allt oftare blossat upp nya, hätska kulturkrig om vad vi äter eller, kanske ännu oftare, vad vi väljer att inte äta. Kanske var det därför inte så förvånande att när Trumpadministrationens hälsominister Robert F. Kennedy Jr nyligen presenterade sina nya kostråd så valde han att vända den klassiska matpyramiden upp och ned.
Att kött och mejerivaror plötsligs ansågs vara basvaror ekade visserligen av tidens besatthet av protein. Men på något sätt kändes det som något mer än bara en justering av gamla näringsrekommendationer. Det var nästan en symbolisk handling, som när ilskna protestgrupper välter förtryckarnas statyer eller tuffa hårdrockare vänder på det kristna korset. Vad försökte man säga?
För att förstå det måste vi kolla lite närmare på själva matpyramiden.
Vad många inte känner till är att den är ett svenskt påfund, som togs fram av Kooperativa Förbundet tillsammans med Socialstyrelsen och lanserades 1974 i, just det, tidningen Vi. Matpyramiden var tänkt som en pedagogisk utveckling av kostcirkeln, men till skillnad från hur den senare blev tolkad var det egentligen ingen hälsorekommendation utan ett svar på stigande matpriser. Bröd, spannmål och potatis ansågs vara basvaror på grund av att de var billiga och närande medan kött, fisk och ägg placerades högre upp i pyramiden. Inte för att de var hälsofarliga, utan för att de var dyra.
Matpyramiden var helt enkelt resultatet av 70-talets socialdemokratiska välfärdstänkande och klassisk konsumentupplysning snarare än matmoralism. Men dess pedagogiska pyramidform skulle snart visa sig så effektiv att den inte bara började sprida sig över världen. Dess innebörd började också förändras i takt med tiden och med att konkurrerande åsikter ploppade upp.
Redan 1976 använde till exempel Brödinstitutet, ett branschorgan för bagare och konditorer, rekommendationerna som bas för en mycket uppmärksammad kampanj: ”Socialstyrelsen rekommenderar 6–8 skivor bröd om dagen”. Budskapet syntes överallt. På affischer, bussar och i tidningar och blev ett av 70-talets mest minnesvärda slagord och ett odödligt mantra för alla oss mackälskare.
Under 80-talet skiftade näringsforskningen fokus. Kolesterol och mättat fett började allt oftare kopplas samman med hjärt- och kärlsjukdomar. Även om matpyramiden inte förändrats började man däremot tolka den annorlunda. Smör och kött låg nu högst upp i pyramiden, inte på grund av priset, utan för att de var ”farliga” livsmedel som helst skulle undvikas. Man glömde matpyramidens kooperativa bakgrund och började istället förknippa den med vetenskap och hälsa. Plötsligt var en ny matmoral född.
Vi åt inte längre för att överleva, utan för att visa vilka vi var.
Detta skulle både förstärkas och komma i gungning när 90-tal blev till 00-tal och sedan 10-tal. Plötsligt var kolhydrater inte längre en basvara utan själva orsaken till att byxorna börjat strama och att man blev andfådd av att springa till bussen. Anna Skipper sa ”dödskivor, inte brödskivor” i TV-programmet Du är vad du äter och olika grupperingar som LCHF, GI och Paleo började kivas på internet om vem som hade mest rätt. Ända sedan dess har kostvågorna böljat allt högre.
Ena stunden är socker fienden, nästa transfett, antinutrienter eller, nu senast, fröoljor. Vi pratar om tarmhälsa och antiinflammatoriskt. Samtidigt som vissa menar att en fiberrik vegansk kost är rättesnöret finns andra som på Instagram upphetsat förklarar att människor, tvärtom, är gjorda att överleva på kött, opastöriserad mjölk och rå lever (och om du inte pallar att äta levern rå, råkar de ha ett svindyrt tillskott du kan köpa).
Bland lite mer sansade kostrådgivare har 70-talets matpyramid ersatts nästan helt av den så kallade ”tallriksmodellen”, som också är ett svenskt påfund från samma årtionde. Tallriksmodellen var ett enkelt och pedagogiskt sätt att visa hur en balanserad måltid kan se ut: en del protein, en del kolhydrater, en del grönsaker och frukt. Inte så komplicerat egentligen. Till och med ganska lätt. Tallriksmodellen är okontroversiell och helt ohierarisk; den saknar både en viktig grund och en dekadent topp, vilket kan förklara varför det inte var den som Robert F. Kennedy Jr ställde på ända när han presenterade MAHA-rörelsens Fotnot: MAHA är en förkortning för Make America Healthy Again. nya kostråd.
För vill man nå ut, bli viral och ”flood the gate”, öppna dammluckorna, som Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon kallar det, räcker det inte med att påpeka att det är bättre att prioritera riktig mat framför ultraprocessad och att även protein är viktigt för kroppens uppbyggnad. Vill man till på köpet skapa ett vi och dom, och kanske till och med misstänkliggöra lite vetenskaplig auktoritet när man ändå håller på, är det bättre att elda på de kulturkrig som ständigt blossar upp kring vad vi stoppar i oss, eller inte stoppar i oss.
Läs mer: