Därför väljer unga nykterhet före fest

Medan 65-plussarna festar vidare tappar alkohol status hos unga. Ökad hälsomedvetenhet, nya sätt att umgås och ungdomars fullproppade scheman tycks ligga bakom minskningen. Är ny-nykterheten bara sund?

Knapra brosk och vinterbada i all ära, men här är det nya svarta: att spola kröken.

Från uttalanden på röda mattan till poddar som Drink less, live more lyder budskapet allt oftare: att vara nykter innebär inte att vara en tråkig helylle-typ, utan att leva sitt liv till fullo. Allt enligt skådespelaren Denzel Washingtons devis att baksmällor är ett onödigt slöseri av värdefull tid.

Att den självförbrännande rockstjärnearketypen har fått konkurrens av avhållsamma idoler är ett tecken i tiden – åtminstone i välbärgade nationer. I många OECD-länder har alkoholkonsumtionen sjunkit sedan 2011 och i Sverige har kurvan pekat nedåt under två decennier.

Dryckesindustrin har varit kvick att hoppa på initiativ som Dry January och utbudet av NoLo – drycker med låg eller ingen alkoholhalt – skjuter i höjden. De rusfria alternativen har aldrig varit så inspirerande som idag: festliga bubblor på te, syrlig öl med toner av yuzu och nollprocentiga dubbelgångare till gin.

På trendiga barer förpassas du som tackar nej till sprit inte längre till en själlös flaska läsk utan erbjuds flärdfulla mocktails (alkoholfria drinkar) med vuxna smaker. En tjusig ersättare till margarita är inte bara roligare än Coca-Cola – den ger inte heller upphov till några frågor om graviditet eller sjukdom. Nästa gång du planerar ett event – se till att bunkra upp rejält med nozeco (alkoholfri prosecco) och färdigblandad, bilkörningssäkrad virgin mojito för att inte göra dig ovän med någon.

Generellt är det så att ju bättre ekonomi, desto mer alkohol dricks det

Att välja bort alkohol har blivit alltmer av ett personligt val, och mindre av en oönskad konsekvens. ”Du behöver inte vara alkoholist för att sluta dricka”, menar Ruby Warrington, författare till Sober curious från 2018. Boken blev startskottet för en rörelse med samma namn som fått ringar på vattnet. Snarare än att helt avstå, så handlar det om att nyfiket ifrågasätta sin relation till alkohol.

Kanske kommer vi i framtiden se tillbaka på dagens blöta after work-sammankomster med samma blandning av förundran och avsky som vi idag betraktar 1900-talets rökinpyrda kaféer. 

Jämförelsen är inte så långsökt som man kanske först tror: Världshälsoorganisationen (WHO) vill införa standardiserade varningstexter för cancerrisker, liknande de för tobak, på alkoholhaltiga drycker i Europa. I början av 2023 gick de ut med nya riktlinjer. Deras nuvarande budskap ”Ingen nivå av alkoholkonsumtion är säker för vår hälsa” är ett stort steg från den länge populära tesen att måttfull konsumtion av rött vin kan skydda hjärthälsan. 

I Sverige har alkoholkonsumtionen sjunkit i alla åldersgrupper, med undantag för 65-plussarna, där en viss ökning skett.

– Generellt är det så att ju bättre ekonomi, desto mer alkohol dricks det, säger Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska institutet.

En rimlig förklaring till att konsumtionen inte har ökat trots att realpriset på alkohol sedan många år har sjunkit, tror han är en ökad hälsomedvetenhet.

Men i dagens nykterhetstrend är det de unga som håller i fanan. Lite förvånande, då ungdomar genom tiderna varit pådrivande i skapandet av partykultur – från euforisk festivalberusning till urspårade hemmafester med häxblandningar i petflaskor. 

Sociologen och forskaren Laura Fenton på University of Sheffield berättar om en historisk minskning som startade i USA under sent 1990-tal och spreds till norra Europa, England, Australien och Nya Zeeland.

– Det har skett ett generationsskifte i synen på risk, säger hon. Många av de unga hon intervjuat uttrycker att de inte vill vara onyktra offentligt, eftersom de upplever att de själva är ansvariga för konsekvenserna om något dåligt sker.

Laura Fenton menar att försvagningen av de sociala skyddsnäten har lett till att många hellre undviker risker helt och hållet än försöker hantera dem.

Jukka Törrönen, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, ledde 2017–2019 projektet Varför dricker unga mindre än tidigare? där svenska ungdomar i åldrarna 15 till 21 år intervjuades. Det korta svaret på frågan: de har inte tid. Mellan fotbollsträning, plugg och andra aktiviteter, är festande inte prioriterat.

Men bilden är mer komplex än så.

– Många olika sociala mekanismer spelar in i minskningen. Bättre relationer mellan barn och föräldrar, där man har lättare att prata om alkohol, är en möjlig orsak. Unga är också mer hälsoorienterade, men snarare än biologisk hälsa handlar det om utseende, en strävan efter den perfekta kroppen, säger Jukka Törrönen.

Alkoholen har förlorat sin symboliska kraft som en ritual in i vuxenlivet

Att minskningen av drickandet började i samband med teknikens inträde
i unga människors liv verkar inte vara en slump. Jukka Törrönen ger i sin forskning exempel på hur digitala aktiviteter – som onlinespelande, umgänge i sociala medier och nätsurfande – konkurrerar ut sammanhang där alkohol finns med. Receptet på en lyckad lördagskväll kan idag lika gärna vara utdragna Snapchat-sessioner med kompisar som högljudda gillestugehäng kantade av folköl.

Sociala medier innebär också en risk för allmän exponering. Rädslan för att bli förevigad på foto eller film när man är rund om fötterna och därmed – i värsta fall – bli påkommen av föräldrar och lärare, bidrar till ungas försiktighet. För unga kvinnor är oron över att synas fulla i det digitala skyltfönstret särskilt stark.

Ingen dansar nykter, lyder det romerska talesättet. Med andra ord: drick mindre, så slipper du göra bort dig.

Hur är det då med andra droger? Stämmer det att unga anser att vin är mossigt, men gärna skickar runt en joint?

– Man kunde tänka sig det, men så ser det inte ut. Det är inte så enkelt att man byter ut en drog mot en annan. Däremot kanske öppenheten mot andra droger har ökat, säger Jukka Törrönen.

Att alkohol just nu genomgår en omvänd statusresa är tydligt bland unga. Att välja nykterhet är alltmer accepterat, och drickandet är mindre av en norm. Mönstret är, enligt internationella studier, både tvärnationellt och tvärkulturellt. 

– Alkoholen har förlorat sin tidigare symboliska kraft som en ritual in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen.

För unga män, menar han, är drickandet inte längre lika viktigt för att visa på maskulinitet. Att uppnå Grand Master-nivån i datorspelet Call of Duty eller att bli den vassaste bänkpressaren på gymmet, kan vara ett lika gott prov på mandom som att ta förstaplatsen i ölhävartävlingen.

Jukka Törrönen har också en teori om en tidigarelagd vuxenhet. Han kallar dem Cautious generation – en försiktig generation som upplever att de måste ta ansvar tidigare. Något som verkar hänga samman med en dystrare framtidssyn och ökade krav på studier, träning och fritid.

Det är en bild av en generation med en stor tyngd på sina axlar som målas upp. Inte förvånande, i en tid där individen är kung. Sociologen Zygmunt Bauman utmålade tillståndet redan år 2000 i sin Liquid modernity – flytande modernitet. Politisk oro, ekonomisk instabilitet och klimatförändringar skapar en känsla av oförutsägbarhet och lämnar en stor börda på individen. Vi har, enligt Bauman, varken en bestraffande Big Brother eller en snäll storebror som skyddar oss.

I Sverige fick nykterhetsrörelsen fäste under sent 1800-tal med influenser från USA. Målet var att stävja den skenande alkoholkonsumtionen – vi söp helt enkelt ihjäl oss här uppe i vodkabältet. De nykterhetsinitiativ som finns idag är inte samma sociala rörelser.

– Drickandet var tidigare ett kollektivt val, nu är det ett individuellt, säger Jukka Törrönen.

Laura Fenton beskriver en längre tids förskjutning: I USA under mitten av 1900-talet blev alkohol en mer personlig, moralisk fråga, avspeglat bland annat i rörelsen Alcoholics Anonymous (AA), som sedan spred sig globalt. 

Den individfokuserade moderniteten leder till mer frihet, men också mer ångest, menar Bauman. Betyder det att trenden av minskat drickande hos unga också kan innebära någonting negativt?

– Det finns å ena sidan positiva aspekter för hälsa och säkerhet. Men sett ur ett bredare perspektiv så har vissa forskare uttryckt oro över möjliga kopplingar till sämre psykisk hälsa och välbefinnande, ökad press och ett behov av att ha kontroll, säger Laura Fenton.

Minskat drickande hänger samman med att unga isolerar sig mer

Alkohol är i många fall en social drog, och en del anser att den har varit avgörande för utvecklingen av vår civilisation genom stärkandet av mellanmänskliga band. Skiftningar i dryckeskulturen kan därför tänkas ha en koppling till förändrade sociala mönster.

– Minskat drickande hänger samman med mindre positiva beteenden som att unga isolerar sig mer, och inte har tid att spontant hänga, säger Jukka Törrönen.

Förändringarna i ungas alkoholkonsumtion har observerats över tid. I den populärkulturella sfären är det svårare att bena ut vad som är tillfälliga trender, och vad som kan komma att bli bestående mönster. Men vilka budskap kan man skymta här?

De ”nyktra influerarnas” repertoarer innehåller ofta mer än att bara tacka nej till etanol. Skrollar man runt på Sober curious-författaren Ruby Warringtons Instagramkonto, med drygt 43 000 följare, ser man att hon också brinner för frågor som att stärka barnfria kvinnor i sina val. Det handlar om oberoende och om ”frihet att leva som mitt essentiella jag”, som hon uttrycker det.

Det handlar även om ett spirituellt sökande (i premiäravsnittet av Ruby Warringtons podd är hon påtagligt exalterad över att dela födelsedag med Buddha). Svenska Josefin Dahlberg, som öppet talar om sitt tidigare alkoholmissbruk, erbjuder onlinekursen True Me: ”Ett djupgående program som hjälper dig att reconnecta med ditt sanna jag och bli en magnet för det du vill manifestera.” 

När Aftonbladet frågade programledaren Peter Siepen varför han slutat dricka var svaret: ”Jag vill ha kontroll över mig själv och vill inte att ett rus i kroppen ska sätta standarden för vem jag är.”

Längtan efter det genuina och strävan efter självdisciplin är symtomatiska för vår samtid. Men gränsen mellan äkthet och kommersiellt förpackad egotripp, mellan förnuftigt riskundvikande och oroligt kontrollbehov, är ofta hårfin. 

Nykter eller ej – det är en konst att hålla sig flytande. 

Källor: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Drug and alcohol review, International Journal of Epidemiology, Karolinska institutet, The British Journal of Sociology, The New England Journal of Medicine, World health organisation (WHO), World heart federation.

Ur Tidningen Vi #8 2025.

Läs mer:

Energismart eller hälsorisk? LED-lampan får oss att se rött

En ren tequila till lunch i Mexico City

10 ögonblick som förändrade mat-Sverige